– Vi blev väldigt förvånade över det här. Något som vi många gånger har påtalat både i samtal med varandra och politiker är att vi saknar just en handlingsplan eller riktlinjer för vårdpersonal. Det är ju uppenbarligen något som finns men som inte är tillräckligt välkommunicerat, säger Emma Momqvist på kvinnojouren i Borlänge.

Enligt henne är det något som regionen inte har informerat varken dem eller kvinnorna om.

”Olika bemötande beroende på vem man pratar med”

I Dalarna ska den som har skyddad identitet få ett reservnummer och en kontaktperson redan vid första vårdtillfället – något som kvinnojouren menar inte erbjuds.

– Vår upplevelse är att det är så olika bemötande beroende på vem man pratar med och vilken instans man har kontakt med. Många gånger har personen man pratar med svårt att svara på hur de ska hjälpa till, säger Emma Momqvist.

Kvinnojouren menar att det stora problemet just nu är att kvinnorna inte känner sig trygga nog att söka vård, även om det sägs att systemet hos vårdenheterna ska vara säkert.

– Det finns även de kvinnor som känner att de skulle frånsäga sig skyddet och leva under livshot om det är så att de söker vård, säger Veronica Forssling på kvinnojouren i Borlänge.

Regionen: ”Det är en viktig fråga”

Divisionschefen för primärvården i Dalarna, Helén Kastemyr, säger att hon gärna vill samtala med kvinnojourerna och ta del av deras erfarenheter.

– Det är en väldigt viktig fråga, att vi har följsamhet i våra riktlinjer. Man ska känna sig trygg när man besöker oss, säger hon.