SVT Nyheter Dalarna har gått igenom alla de ledamöter och ersättare som lämnat landstingsfullmäktige den här och förra mandatperioden. Och det visar sig att avhoppen har ökat markant.
Fler än hela förra perioden
Vi är halvvägs in i mandatperioden och de här första två åren har 44 personer bett om att få lämna sina uppdrag. Det är dubbelt så många som motsvarande tid förra perioden, då 22 ersättare och ledamöter hade lämnat församlingen. Och det är faktiskt fler än under hela förra mandatperioden då totalt 38 lämnade fullmäktige.
Svårt att kombinera privatliv och politik
– Det är ett samhällsproblem om människor känner sådana krav från samhället att de inte ser att de har möjlighet att avsätta tid för ett politiskt uppdrag som de har tyckt varit spännande, säger Kerstin Lundh (MP), andre vice ordförande i landstingsfullmäktige i Dalarna.
Vad ökningen egentligen beror på är det ingen som forskat djupare i idag. Men mycket tyder på att Kerstin Lundhs teori om att det är svårt att kombinera privatliv och politik i dag är en av anledningarna. Det är också ett skäl som många uppgett när SVT Nyheter Dalarna ringt runt och talat med avhoppade ledamöter.
Ledamöter och ersättare flyttar, börjar studera, blir sjuka, så har det alltid varit. Men flera av de som hoppat av och som vi har varit i kontakt med uppger också arbetet, familjen osv kräver sitt.
Pressad tid
Anders Björkman (S) i Rättvik har varit aktiv i landstingsfullmäktige i förra och innevarande mandatperiod, men han valde att hoppa av förra året. Han hade då fått tillbaka stressrelaterade problem som han haft tidigare och kände att det var svårt att kombinera privatliv och politik.
– Det blev helt enkelt för mycket. Det var en pressad tid i och med sparpaketen. Hade jag varit i skick i övrigt hade det inte varit några problem, förklarar han.
”Man kan bli kallad för vad som helst”
Landstingspolitiken är komplex och kräver mycket. Det har också blivit ett hårdare klimat för fritidspolitiker, något som Anders tror påverkar många yngre som valts in.
– Man blir mer personligen ansvarig i allmänhetens ögon. Man kan bli kallad för vad som helst i olika medier, säger han.
Och det är inte bara i sociala medier som debatten hårdnat. Under förra året var tonen så hätsk under fullmäktigemötena att ledningen tvingades ingripa. Presidiet fick utarbeta skärpta förhållningsregler för hur man beter sig i fullmäktigesalen och blev hårdare på att bryta när det till exempel blev personangrepp i debatten.
– Det här är vår vardag och vår arbetsmiljö. Då måste det kännas okej att gå från debatten och sen fika tillsammans, säger Kerstin Lundh.
Anders ångrar inte beslutet att lämna landstingsfullmäktige och har svårt att tänka sig en comeback:
– Man ska ju aldrig säga aldrig. Men just nu känns det inte så, nu mår jag ju bra.