Nästan alla Dalarnas kommuner uppger i SVT Nyheter Dalarnas kartläggning att medarbetare kommer att ha möjlighet att jobba hemifrån även efter pandemin. På flera håll pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för hur det ska göras.
Lättare att rekrytera – minskat lokalbehov
De kommuner som inte uppgett att det kommer att finnas en möjlighet att jobba hemifrån, uppger istället att man håller på att arbeta med hur det ska regleras.
Som fördelar nämner kommunerna att det är enklare att få ihop vardagspusslet med distansarbetet, man blir mer effektiv, mindre stressad och att många medarbetare upplevt en digital mognad med distansarbete.
I Hedemora kommun uppger man till exempel att distansarbete kan vara en möjlighet för att rekrytera och behålla personal om man möjliggör att arbeta hemma någon dag per vecka.
I Leksands och Rättviks kommuner har man också uppgett att hemarbete på sikt kan leda till ett minskat behov av lokaler och därmed också lägre kostnader. Flera av kommunerna uppger också att man under pandemin minskat kostnaderna för fysiska möten, resande och logi då de digitala mötena hemifrån kunnat ersätta.
”Svårare att se hur folk egentligen mår”
Bland nackdelarna nämns brister i arbetsmiljön hemma. Vissa kommuner uppger att medarbetare fått nack- och ryggproblem, medan andra pekar på att den sociala arbetsmiljön blivit lidande när medarbetare inte träffas fysiskt på samma sätt som innan.
I flera kommuner uppger man också att det krävs andra kompetenser för att arbetsleda på distans när man inte kan ses fysiskt och se när människor kanske inte mår bra.
– Ett faktum som många vittnar om är man inte har koll på hur folk egentligen mår bakom skärmen, det är lättare att upprätthålla en fasad. Det är en annat typ av ledarskap som våra chefer har fått hantera, säger Caroline Smitmanis Smids, kommundirektör i Leksands kommun.
Nya allmänna råd från 29 september
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om att arbeta hemifrån tas bort och en successiv återgång till arbetsplatsen kan inledas.
Folkhälsomyndighetens samlade bedömning grundar sig framförallt i den stigande vaccinationstäckningen. Även sjukvårdsbelastning, dödlighet och en bedömning av risken för ökande smittspridning vägs in.
Källa: Folkhälsomyndigheten