”Värsta tiden i mitt liv”
En överväldigande majoritet av de som har hört av sig har negativa minnen från sin högstadietid. De beskriver en vardag med allt från elaka kommentarer och utfrysning - till övergrepp och våldsbrott:
Nettan: ”Mobbad genom hela högstadiet. Vet inte vad som va värst – glåporden eller ensamheten. Har svårt att umgås med människor för jag litar inte på någon och tycker inte om mig själv. Känslan av att duga som jag är finns inte.”
Lasse: ”Värsta tiden i mitt liv, en period av att ständigt försöka gömma sig för att inte bli nedslagen av alla som var ”coola” eller få en sopkorg full med spott snor o snus över huvudet. Jag har ärren kvar både fysiskt och mentalt och fick brottas i närmare ett decennium för att försöka återhämta mig från misshandeln.”
Elias: ”Högstadiet var hemskt för mig. Jobbigt hemma samt blev mobbad. Ibland drömmer jag fortfarande mardrömmar om skolkorridorerna. Jag hoppas att miljön är mindre homofobisk etc för ungdomar nu, att de har det lättare om de är HBT än vad jag själv hade.”
Anna: ”Jag kan fortfarande, 25 år senare, få en klump i magen när jag tänker på min högstadietid och/eller åker förbi min gamla högstadieskola med bussen [...].”
”Lärarna gör inget”
Många som delar med sig av sina erfarenheter känner sig svikna av vuxenvärlden och menar att de vuxna på skolan inte gjorde eller gör någonting åt situationen:
NP: ”Jag går i nian på högstadiet just nu. Det är folk som skämtar om självmord, sex och kallar varandra för 'särbarn' och 'efterbliven' [...] Lärarna ser och vet om det här men gör inget åt det.”
Elin: ”Ingen av lärarna tycktes bry sig om eller ens se min situation överhuvudtaget. En åtgärd som vidtogs av lärarna var att placera mitt skåp bredvid en av mina handledares kontor. Det hjälpte inte alls. Det fanns en anti-mobbinggrupp tillgänglig på skolan, problemet var bara att rätt många av de som var med i den var personer som mobbade mig [...].”
Josefin: ”Elaka kommentarer och fniss bakom ryggen. Ont i magen på söndagskvällarna och lycka fredagkväll. Lärare som kom och gick mellan klassrummen utan att se eller höra något [...].”
Astrid: ”Diskriminering var något som lärarna kunde prata om 'inte var bra' men som sedan ändå skedde hela tiden även om lärare var med eller inte. Sexism, rasism, homofobi, transfobi,klasshat, funkofobi, misshandel, våldtäkt, sexuella trakasserier, mobbning, jag hade kunnat fortsätta.”