Sveriges lantbruks utsläpp av växthusgaser var 6,9 miljoner ton år 2020 – det motsvarar 15 procent av Sveriges totala utsläpp, enligt Naturvårdsverket. Ungefär hälften av utsläppen är kopplade till produktionen av animaliska livsmedel som kött, ägg och mejeriprodukter.
– Vi måste ha mat och producerar inte vi den här så importerar vi den och eftersom Sverige har en av världens mest hållbara livsmedelsproduktion blir det ett sämre alternativ. Vi har ju då också sämre kontroll hur maten är producerad, säger Anita Boman Daniels.
I den så kallade färdplanen för fossilfri konkurenskraft fokuserar LRF tillsammans med HKScan, Arla och Lantmännen på att att minska koldioxidutsläppen. Den största delen handlar då om att minska utsläppen från arbetsmaskiner inom lantbruket.
Samtidigt påpekar företrädare för branschen att omställningen drar ut på tiden på grund av att det inte finns tillräckligt med arbetsmaskiner som kan drivas fossilfritt.
Hur ska man klara målet när omställningen går långsamt?
– Nummer ett är att det måste vara lönsamt och vi måste ha konkurrenskraft. Men folk gör omställningar även om det kostar mer för att man inser att det måste till. Men blir lönsamheten för dålig har vi inget lantbruk alls. Lantbruket kan inte bekosta utvecklingen av det här själv, men det är mycket på gång.
Mål i lantbruksbranschens färdplan
2020: Uppnått 25% fossilfria på drivmedel, torkning och värme.
2025: 40% fossilfria på drivmedel, torkning och värme.
2030: 100% fossilfria på drivmedel, torkning och värme.
LRF ansvarar för processen att genomföra färdplanen tillsammans med HKScan, Arla och Lantmännen.