I sin doktorsavhandling har Jennie Silverplats tittat närmare på situationer när patienter får hjärtstopp på sjukhus och behandlas med hjärt-lungräddning (HLR).
Resultaten visar på brister i kunskaper och färdigheter i att utföra hjärt-lungräddning bland sjukhuspersonalen. Forskningen visar också att nationella riktlinjer från HLR-rådet inte följs av sjukhusen.
– Vi har tittat på kompetensen i två regioner och följsamhet till riktlinjer i fyra regioner, så det är sannolikt att det ser likadant ut på flera ställen, säger Jennie Silverplats.
Typ av verksamhet spelar roll
I resultaten syns skillnader mellan olika typer av vårdavdelningar.
– Sjukvårdspersonal på övervakningsavdelningar ser ut att ha högre kompetens i hjärt-lungräddning än personal på vårdavdelningar och mottagningar. Även följsamheten till riktlinjerna var högre på dessa avdelningar, säger Jennie Silverplats.
Kompetens kan därför vara en faktor, men det kan också vara erfarenheten av hjärt-lungräddning menar Jennie Silverplats.
Personalen behöver öva mer
Utifrån resultaten ser Jennie Silverplats att en åtgärd är viktigare än andra.
– Det absolut viktigaste är att träna hjärt-lungräddning enligt riktlinjer från HLR-rådet, helst var sjätte månad men minst en gång per år, säger Jennie Silverplats.
Enligt Jennie Silverplats svarade knappt hälften av den tillfrågade personalen i undersökningen att de hade övat hjärt-lungräddning under det senaste året.
MÅL FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING INOM SJUKVÅRDEN
HLR-rådets mål för hjärtstopp inom sjukvården är:
- Start av HLR inom 1 minut
- Larm inom 1 minut
- Defibrillering inom 3 minuter vid ventrikelflimmer (VF) och pulslös ventrikeltakykardi (VT)
- Uppföljning av all hjärtstoppsbehandling.
Källa: HLR-rådet.