En läkare och två sjuksköterskor övar hjärt-lungräddning på en docka. Dom är i ett sjukhusrum med flera olika maskiner i bakgrunden. Dockan ligger i en säng.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Larmet går – följ med när personalen vid iva-kliniken på Mora lasarett genomför en övning i hjärt-lungräddning. Trots utmaningar har man hittat sätt att kunna öva mer. Foto: Johan Lindgren

Ny forskning från Högskolan Dalarna: Bristande kunskaper i hjärt-lungräddning i vården

Uppdaterad
Publicerad

Sjukhuspersonal har bristande kunskaper i hjärt-lungräddning. Den slutsatsen dras i en doktorsavhandling från Högskolan Dalarna som visar på allvarliga brister på flera håll i landet.

– Tiden är avgörande i sådana här situationer, det är på liv och död, säger Jennie Silverplats, forskare och verksamhetsutvecklare vid iva-kliniken på Mora lasarett.

I sin doktorsavhandling har Jennie Silverplats tittat närmare på situationer när patienter får hjärtstopp på sjukhus och behandlas med hjärt-lungräddning (HLR).

Resultaten visar på brister i kunskaper och färdigheter i att utföra hjärt-lungräddning bland sjukhuspersonalen. Forskningen visar också att nationella riktlinjer från HLR-rådet inte följs av sjukhusen.

– Vi har tittat på kompetensen i två regioner och följsamhet till riktlinjer i fyra regioner, så det är sannolikt att det ser likadant ut på flera ställen, säger Jennie Silverplats.

Typ av verksamhet spelar roll

I resultaten syns skillnader mellan olika typer av vårdavdelningar.

– Sjukvårdspersonal på övervakningsavdelningar ser ut att ha högre kompetens i hjärt-lungräddning än personal på vårdavdelningar och mottagningar. Även följsamheten till riktlinjerna var högre på dessa avdelningar, säger Jennie Silverplats.

Kompetens kan därför vara en faktor, men det kan också vara erfarenheten av hjärt-lungräddning menar Jennie Silverplats.

Personalen behöver öva mer

Utifrån resultaten ser Jennie Silverplats att en åtgärd är viktigare än andra.

– Det absolut viktigaste är att träna hjärt-lungräddning enligt riktlinjer från HLR-rådet, helst var sjätte månad men minst en gång per år, säger Jennie Silverplats.

Enligt Jennie Silverplats svarade knappt hälften av den tillfrågade personalen i undersökningen att de hade övat hjärt-lungräddning under det senaste året.

En kvinna klädd i en beige väst med svart tröja står i en kontorsmiljö. I bakgrunden syns datorer och annan kontorsutrustning. Rummet är ljust med ljusa väggar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det finns stora brister i kunskaperna i hjärt-lungräddning inom vården. Verksamhetsutvecklaren Jennie Silverplats vid Mora lasarett berättar om resultaten av sin forskning. Foto: Johan Lindgren

MÅL FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING INOM SJUKVÅRDEN

HLR-rådets mål för hjärtstopp inom sjukvården är:

  • Start av HLR inom 1 minut
  • Larm inom 1 minut
  • Defibrillering inom 3 minuter vid ventrikelflimmer (VF) och pulslös ventrikeltakykardi (VT)
  • Uppföljning av all hjärtstoppsbehandling.

Källa: HLR-rådet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.