Ännu har ingen person dömts för brottet – än mindre delgivits misstanke. Rättsmaskineriets kvarnar har malt långsamt, trots att utredningar av hatbrott ska prioriteras.

– Jag trodde att det här skulle lösas mycket snabbare. Man tappar förtroendet för hur polisen hanterar den har typen av ärenden, säger Daniel Riazat själv till SVT Gävledala.

Det var i slutet av januari 2012 som vänsterpolitikern från Falun Daniel Riazat höll tal vid en antirasistisk manifestation i Ludvika.

”Ni är landsförrädare. Vi kan krossa er”

Efter manifestationen så gick han och en grupp med ungdomar till en lokal i Ungdomens hus i Ludvika. Enligt Daniel Riazat så tvingade sig kort därefter, ett tiotal personer som utgav sig vara från den svenska motståndsrörelsen, in i lokalen.

– De kom in och skrek ”det här är svenska motståndsrörelsen, vi är här för att skydda norden, ni är landsförändare allihopa, vi kan krossa er och göra vad vi vill med er”, berättar Daniel Riazat.

Inkräktarna försökte sedan slita ut Daniel Riazat ur rummet och slog en flaska över hans huvud så han började blöda kraftigt och fick hjärnskakning.

– Alla var såklart rädda. De flesta var unga och hade aldrig varit med om något liknande. De flesta var chockade, det blev vi allihop.

Fotokonfrontation efter 14 månader

Tre män greps och anhölls samma dag men släpptes efter mindre än ett dygn. Sedan stannade utredningen av. Inte förrän i mars 2013 kallades Daniel Riazat – tillsammans med de ungdomar som oxå fanns i lokalen den dagen – in på en såkallad fotokonfrontation. Tanken var att de skulle försöka peka ut gärningsmännen – trots att det då hade gått mer än ett år efter händelsen.

– Det är inte acceptabelt att det ska ta så lång tid att genomföra en fotokonfrontation, säger Riazats advokat Sten De Geer.

– Den viktigaste bevisningen är vittnen och vittnesbevisning är en färskvara som kallnar. Vittnen blir mer och mer osäker ju längre tid det går, säger Sten De Geer.

Nu har det snart gått två år sedan händelsen och Daniel Riazat har inte fått några besked om vad som eventuellt händer i utredningen.

Polisdatalagen fördröjde utredningen

Enligt polisen dröjde fotokonfrontationen på grund av en brist på fotomaterial. Och detta i samband med den nya polisdatalagen med ändrade lagringskrav på fotografier gjorde processen med att ta fram bilder på gärningsmännen komplicerad och tidskrävande.

– Det är beklagligt. Det som har fördröjt detta ärende är inte att det har brustit i de polisiara åtgärderna, vi har helt enkelt inte fått det material vi behövt för att jobba, säger Jens Gustafsson vid polisen i Ludvika

Sedan Maj i år ligger ärendet hos åklagare Gun-Britt Ström i Falun.

– Det är ett omfattande material.  Men det ska inte ta såhär lång tid. Det är inte bra. Vi har skyndsamhets krav på oss och detta har tagit för lång tid.

Jerzy Sarnecki: Hot mot demokratin

Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har gradvis ökat de senaste tre åren. Med nästan 400 fler anmälningar 2012 än 2010. Och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, är upprörd över att det har tagit så lång tid för polis och åklagare att utreda det här brottet.

– Just den typen av brott mot politiker är ett hot mot demokratin. Det är ett ytterst allvarligt brott som måste behandlas skyndsamt. Det är väldigt angeläget att de skyldiga ska gripas.

Man kan alltid hitta tusen olika argument till varför man inte kan göra saker, men i vissa fall får man lov att göra saker ändå, säger Jerzy Sanecki.

Å för Daniel Riazat återstår nu ännu mer väntan

– Det här är människor som har begått hatbrott efter detta och de borde åka dit för det. Att polisens hantering kanske gör att de inte åker dit känns väldigt illa.