Totalt definierades 5 413 personer som trångbodda i Borlänge förra året. Det är mer än 10 procent av invånarna i kommunen. En siffra som ligger över rikssnittet på 7 procent.
Störst ökning i Marnäs i Ludvika
Men det är i Marnäs i Ludvika som trångboddheten har ökat mest. Där har invånarna de senaste tio åren fått en minskning av sin bostadsyta med 20 procent enligt siffror som SVT tagit fram från Statistiska centralbyrån.
Dalarna under rikssnittet
Sett till hela länet är trångboddheten i Dalarna lägre än riksgenomsnittet. 2022 var 4,97 procent av länsborna trångbodda enligt Norm 2.
Trångboddhet enligt Norm 2 infördes på 1960-talet och definieras som högst två personer per rum, dessutom ska det finnas ett kök och ett vardagsrum.
TRÅNGBODDHET I DALARNA (ANTAL PERSONER)
2012: 8812 (3,19 procent av befolkningen). 2022: 14291 (eller 4.97 procent av befolkningen)
Vansbro
2012: 55 (0,81 procent)
2022: 177 (2,60 procent)
Malung-Sälen
2012: 119 (1,17 procent)
2022: 164 (1,60 procent)
Gagnef
2012: 53 (0,53 procent)
2022: 72 (0,69 procent)
Leksand
2012: 215 (1,42 procent)
2022: 321 (1,99 procent)
Rättvik
2012: 155 (1,44 procent)
2022: 240 (2,16 procent)
Orsa
2012: 180 (2,63 procent)
2022: 255 (3,68 procent)
Älvdalen
2012: 37 (0,52 procent)
2022: 99 (1,41 procent)
Smedjebacken
2012: 194 (1,82 procent)
2022: 300 (2,75 procent)
Mora
2012: 239 (1,19 procent)
2022: 276 (1,33 procent)
Falun
2012: 2146 (3,8 procent)
2022: 2614 (4,37 procent)
Borlänge
2012: 2958 (5,98 procent)
2022: 5413 (10,37 procent)
Säter
2012: 188 (1,73 procent)
2022: 333 (2,95 procent)
Hedemora
2012: 431 (2,86 procent)
2022: 663 (4,29 procent)
Avesta
2012: 967 (4,5 procent)
2022: 1460 (6,37 procent)
Ludvika
2012: 875 (3,91 procent)
2022: 1904 (7,22 procent)
Källa: Statistiska centralbyrån