Till vänster står Martina Arkåsen på en idrottsplats med grön konstgräs. Till höger visas en samling sportutrustning, inklusive skridskor, klubbor och hjälmar som hänger på en vägg.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se tre tips från Martina Arkåsen, RF-SISU Dalarna, på vad man skulle kunna göra för att hålla nere kostnaderna: ”Om föreningarna bara bestämde sig för att...” Foto: Alfred Olhans/SVT

Så mycket kostar barnidrotterna – ny kartläggning i Dalarna

Publicerad

Det är stora skillnader i kostnaden för barns idrottande beroende på vilken typ av sport de utövar. Det visar en kartläggning från RF-SISU Dalarna, där ishockey och alpin skidåkning är dyrast, medan handboll och orientering är billigast.

Martina Arkåsen på RF-SISU Dalarna, som har gjort kartläggningen, överraskas av att det kan skilja så mycket även inom en och samma idrott.

– Vi har sett att det är mycket dyrare i Dalarnas större städer jämfört med de mindre kommunerna. Det kan bero på föreningarnas ambitionsnivåer när det gäller elitsatsningar och vilka anläggningar som finns – exempelvis i form av konstgräs som förlänger säsongen.

Olika förväntningar på ideellt arbete

Förutom kronor och ören varierar även den förväntade arbetsinsatsen, vilket kan bli en belastning för familjerna.

– Individuella idrotter förväntar sig inga eller ett par ideella insatser eller försäljningsuppdrag, medan lagidrotter sticker ut. Särskilt fotboll där det kan vara upp till tio uppdrag eller försäljningar per år, förklarar Martina Arkåsen på RF-SISU Dalarna som har gjort kartläggningen.

”Fler som inte har råd att idrotta”

För två år sedan uppmärksammade SVT en fond som ger pengar till idrottsavgifter som då hade pengar över. Nu är läget det motsatta, det har istället skjutits till extra pengar på grund av många fler ansökningar.

– Det är ett tecken på att fler inte har råd att idrotta idag. Regeringen ser också att allt fler barn hamnar utanför idrotten på grund av höga kostnader, så de är på gång med att införa ett fritidskort som kan användas till barns tränings- och tävlingsavgifter. berättar Arkåsen.

(Se en faktaruta om kartläggningen allra längst ned i artikeln.)

Vad tycker du om kostnaderna för barn- och ungdomsidrott?

Pinnat inlägg

Den samlade bilden är att barns idrottsutövande blir allt dyrare, och att fler familjer inte har råd.

Märker du själv av det? Har din förening kommit fram till någon egen lösning på problemet?

I vissa klubbar förväntas föräldrar dessutom ställa upp på ideella arbetsdagar eller försäljningsinsatser. Känns det som en bra väg för att fler ska ha råd att idrotta, eller blir det en belastning som knäcker familjernas ork och engagemang?

Har du något smart tips som fler borde ta efter eller åsikter om hur det ser ut idag? Berätta för oss! Vi läser och godkänner inläggen så snabbt vi kan under dagen!

Jimmy • Mina föräldrar anmälde mig aldrig till någon fritidsaktivitet när jag var liten. Pappa levde på a-kassa och soc i stort sett tills jag närmade mig tonåren medan mamma var initiativlös. Det här gjorde att jag blev väldigt ensam som barn. Det är viktigt att alla barn får en meningsfull fritid och kom ihåg att det finns så mycket mer än bollsporter. Själv hade jag då velat prova jujutsu och curling.

Dansmamma • Dans tycks vara det överlägset dyraste.
Terminsavgifter, privatlektioner, dyra danskläder, resor till danstävlingar, workshops ger en kostnad på 50-100 000kr/år
Alla tävlingar har entreavgift för föräldrar och anmälningsavgift för barnen. Det är en sjuk värld!

Joppe • En stor anledning till att ishockeyn har för få utövare är kostnaden. Kan de inte hitta på billigare sätta spela ishockey o skippa de dyra ishockeyklubborna o ta lärdom från USA o Canada där de har många fler utövare från fler migrantgrupper. Kan vi inte göra fler mindre ishallar o kombinera de med simhallar för att utnyttja spillvärmen från ishallen.

Jeppe • De är alldeles för höga och fler föräldrar från utanförskap områden borde engagera sig mera i sina barn vilket de var dåliga på i Skärholmen när jag bodde där, för det var inga föräldrar i lekparkerna. Skrivet av en idrottsledare för barn.

Nisse • Missat skidsporterna i undersökningen .

Mamman • Hur många av oss vanliga personer är tillfrågade i undersökningen? Många aktiviteter har blivit väldigt dyra med åren. Tack och lov långt ifrån summorna som presenteras, hade kostnaden legat där så hade vi aldrig haft råd. Nu betalar vi runt 600-1000kr/säsong plus resor, men där försöker alla föräldrar dela på körning till matcher. Vi har dock försäljning ett par gånger under säsongen.

Skulle absolut finnas ett maxtak för vad barnidrott får kosta. Jag vet att det är många som inte har råd att låta barnen vara aktiva i en förening pga kostnaden.

Fredrik • Därför man inte sysslar med idrott utan håller på med scouting istället.

Mamma • Idrott har blivit en klassfråga. Alla har inte råd att betala kostnader för t ex hockey.
Finns barn som längtar och drömmer om att få hålla på ex hockey men om inte föräldrar har pengarna då blir man åskådare och får fortsätta drömma.

Anna • Visst kostar det en del, men vi anser att kostnaden för vårt barns idrottsaktiviteter ändå känns fullt rimliga. Slår man ut kostnaden per tillfälle inser man att det ändå inte rör sig om så mycket pengar som det kan kännas som när man bara tittar på totalbeloppet. Ledarna är underbara och måste ju få någon typ av ersättning. Känns orimligt att alla fina gymnasieelever som tar sig an barnen skulle behöva jobba ideellt. De lägger ju massor av sin tid på att driva verksamheten. Föreningarnas lokalhyra är inte heller gratis. Vi betalar hellre en högre terminsavgift än tvingas sälja (eller köpa) lotter och dylikt. Med en fast terminsavgift har man full koll på totalkostnaden. Med försäljning är det svårt att veta i förväg vad kostnaden kommer att landa på. Barnets aktiviteter kräver i princip ingen utrustning, så utöver terminsavgiften betalar vi ingenting. Visst vi har ett barn och är två föräldrar med varsitt jobb, men vi är inte rika. Prioriterar dock en aktiv fritid för barnet framför mycket annat (resor, smink, alkohol, kläder osv). Men vi har också medveten valt att uppmuntra aktiviteter vi tycker har en rimlig kostnad. De flesta barn är nog ganska enkla att påverka genom att välja att introducera dem till aktiviteter man som förälder är positiv till ;) I vår stad finns också många gratis och nästan gratis alternativ. Tex kyrkan, Friluftsfrämjandet och kulturskolan.

Claes Köhler • Golf är inte så dyrt för barn som är mellan fem och tolv år! En nybörjarkurs och utrustning är inte så dyrt. Men sen ökar ju kostnaden om man vill ha bättre utrustning. Dock finns det alltid begagnat att köpa på nätet.

Idrottens kostnader

Så mycket skiljer den minsta och största inrapporterade kostnaden för en 14-åring, per idrott uppdelat i avgifter och kostnad för utrustning.

Medlemsavgifter och tränings-/tävlingsavgifter:

Ridning: 6 020–10 225 kr

Ishockey: 600–5 675 kr

Gymnastik: 900–5 250 kr

Simning: 1 100–4 050 kr

Alpint: 250–2 380 kr

Fotboll: 200–2 300 kr

Friidrott: 500–1 875 kr

Handboll: 450–1 650 kr

Längdskidor: 150–1 100 kr

Orientering: 50–850 kr

Innebandy: ingen innebandyförening svarade
--------------------------------

Utrustning:

Alpint: 1 000–25 000 kr

Längdskidor: 2 000–25 000 kr

Ishockey: 3 000–12 000 kr

Ridning: 0–6 800 kr

Friidrott: 0–4 000 kr

Fotboll: 500–3 000 kr

Gymnastik: 0–3 000 kr

Orientering: 0–3 000 kr

Handboll: 0–2 000 kr

Simning: 0–1 700 kr

Kartläggningen har gjorts i sju dalakommuner av varierande karaktär, där frågan har gått till den största föreningen inom varje idrott och kommun. De tio största idrotterna ingår i undersökningen och svarsgraden har varit 75%.

Frågorna handlade om hur mycket barnen lägger på medlemsavgifter, tränings-/tävlingsavgifter, utrustning, resor, och förväntade ideella arbetsuppgifter och försäljningar.

Undersökningen omfattade både 10-åringar och 14-åringar men endast medlemsavgifterna för 14-åringar redovisas av SVT.

RF-SISU Dalarna betonar att föreningarnas svar ska ses som en kartläggning baserat på ett urval, och inte som en fullständig vetenskaplig undersökning.

Källa: RF-SISU Dalarna

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.