Martina Arkåsen på RF-SISU Dalarna, som har gjort kartläggningen, överraskas av att det kan skilja så mycket även inom en och samma idrott.
– Vi har sett att det är mycket dyrare i Dalarnas större städer jämfört med de mindre kommunerna. Det kan bero på föreningarnas ambitionsnivåer när det gäller elitsatsningar och vilka anläggningar som finns – exempelvis i form av konstgräs som förlänger säsongen.
Olika förväntningar på ideellt arbete
Förutom kronor och ören varierar även den förväntade arbetsinsatsen, vilket kan bli en belastning för familjerna.
– Individuella idrotter förväntar sig inga eller ett par ideella insatser eller försäljningsuppdrag, medan lagidrotter sticker ut. Särskilt fotboll där det kan vara upp till tio uppdrag eller försäljningar per år, förklarar Martina Arkåsen på RF-SISU Dalarna som har gjort kartläggningen.
”Fler som inte har råd att idrotta”
För två år sedan uppmärksammade SVT en fond som ger pengar till idrottsavgifter som då hade pengar över. Nu är läget det motsatta, det har istället skjutits till extra pengar på grund av många fler ansökningar.
– Det är ett tecken på att fler inte har råd att idrotta idag. Regeringen ser också att allt fler barn hamnar utanför idrotten på grund av höga kostnader, så de är på gång med att införa ett fritidskort som kan användas till barns tränings- och tävlingsavgifter. berättar Arkåsen.
(Se en faktaruta om kartläggningen allra längst ned i artikeln.)
Vad tycker du om kostnaderna för barn- och ungdomsidrott?
Den samlade bilden är att barns idrottsutövande blir allt dyrare, och att fler familjer inte har råd.
Märker du själv av det? Har din förening kommit fram till någon egen lösning på problemet?
I vissa klubbar förväntas föräldrar dessutom ställa upp på ideella arbetsdagar eller försäljningsinsatser. Känns det som en bra väg för att fler ska ha råd att idrotta, eller blir det en belastning som knäcker familjernas ork och engagemang?
Har du något smart tips som fler borde ta efter eller åsikter om hur det ser ut idag? Berätta för oss! Vi läser och godkänner inläggen så snabbt vi kan under dagen!
Jimmy • Mina föräldrar anmälde mig aldrig till någon fritidsaktivitet när jag var liten. Pappa levde på a-kassa och soc i stort sett tills jag närmade mig tonåren medan mamma var initiativlös. Det här gjorde att jag blev väldigt ensam som barn. Det är viktigt att alla barn får en meningsfull fritid och kom ihåg att det finns så mycket mer än bollsporter. Själv hade jag då velat prova jujutsu och curling.
Joppe • En stor anledning till att ishockeyn har för få utövare är kostnaden. Kan de inte hitta på billigare sätta spela ishockey o skippa de dyra ishockeyklubborna o ta lärdom från USA o Canada där de har många fler utövare från fler migrantgrupper. Kan vi inte göra fler mindre ishallar o kombinera de med simhallar för att utnyttja spillvärmen från ishallen.
Mamman • Hur många av oss vanliga personer är tillfrågade i undersökningen? Många aktiviteter har blivit väldigt dyra med åren. Tack och lov långt ifrån summorna som presenteras, hade kostnaden legat där så hade vi aldrig haft råd. Nu betalar vi runt 600-1000kr/säsong plus resor, men där försöker alla föräldrar dela på körning till matcher. Vi har dock försäljning ett par gånger under säsongen.
Skulle absolut finnas ett maxtak för vad barnidrott får kosta. Jag vet att det är många som inte har råd att låta barnen vara aktiva i en förening pga kostnaden.
Anna • Visst kostar det en del, men vi anser att kostnaden för vårt barns idrottsaktiviteter ändå känns fullt rimliga. Slår man ut kostnaden per tillfälle inser man att det ändå inte rör sig om så mycket pengar som det kan kännas som när man bara tittar på totalbeloppet. Ledarna är underbara och måste ju få någon typ av ersättning. Känns orimligt att alla fina gymnasieelever som tar sig an barnen skulle behöva jobba ideellt. De lägger ju massor av sin tid på att driva verksamheten. Föreningarnas lokalhyra är inte heller gratis. Vi betalar hellre en högre terminsavgift än tvingas sälja (eller köpa) lotter och dylikt. Med en fast terminsavgift har man full koll på totalkostnaden. Med försäljning är det svårt att veta i förväg vad kostnaden kommer att landa på. Barnets aktiviteter kräver i princip ingen utrustning, så utöver terminsavgiften betalar vi ingenting. Visst vi har ett barn och är två föräldrar med varsitt jobb, men vi är inte rika. Prioriterar dock en aktiv fritid för barnet framför mycket annat (resor, smink, alkohol, kläder osv). Men vi har också medveten valt att uppmuntra aktiviteter vi tycker har en rimlig kostnad. De flesta barn är nog ganska enkla att påverka genom att välja att introducera dem till aktiviteter man som förälder är positiv till ;) I vår stad finns också många gratis och nästan gratis alternativ. Tex kyrkan, Friluftsfrämjandet och kulturskolan.
Idrottens kostnader
Så mycket skiljer den minsta och största inrapporterade kostnaden för en 14-åring, per idrott uppdelat i avgifter och kostnad för utrustning.
Medlemsavgifter och tränings-/tävlingsavgifter:
Ridning: 6 020–10 225 kr
Ishockey: 600–5 675 kr
Gymnastik: 900–5 250 kr
Simning: 1 100–4 050 kr
Alpint: 250–2 380 kr
Fotboll: 200–2 300 kr
Friidrott: 500–1 875 kr
Handboll: 450–1 650 kr
Längdskidor: 150–1 100 kr
Orientering: 50–850 kr
Innebandy: ingen innebandyförening svarade
--------------------------------
Utrustning:
Alpint: 1 000–25 000 kr
Längdskidor: 2 000–25 000 kr
Ishockey: 3 000–12 000 kr
Ridning: 0–6 800 kr
Friidrott: 0–4 000 kr
Fotboll: 500–3 000 kr
Gymnastik: 0–3 000 kr
Orientering: 0–3 000 kr
Handboll: 0–2 000 kr
Simning: 0–1 700 kr
Kartläggningen har gjorts i sju dalakommuner av varierande karaktär, där frågan har gått till den största föreningen inom varje idrott och kommun. De tio största idrotterna ingår i undersökningen och svarsgraden har varit 75%.
Frågorna handlade om hur mycket barnen lägger på medlemsavgifter, tränings-/tävlingsavgifter, utrustning, resor, och förväntade ideella arbetsuppgifter och försäljningar.
Undersökningen omfattade både 10-åringar och 14-åringar men endast medlemsavgifterna för 14-åringar redovisas av SVT.
RF-SISU Dalarna betonar att föreningarnas svar ska ses som en kartläggning baserat på ett urval, och inte som en fullständig vetenskaplig undersökning.
Källa: RF-SISU Dalarna