– Som lärare ska man inte behöva uppfinna hjulet varje gång man undervisar en särskilt begåvad elev, utan man ska känna: ”Så här jobbar vi i vår kommun” och ha ett stöd i arbetet, säger Matilda Kilström (S), ordförande i familj- och utbildningsnämnden i Smedjebacken.

”Inte reglerat i skollagen”

Fem procent av Sveriges elever anses vara särskilt begåvade idag enligt Skolverket. Men det finns ingen särskild mall för hur man som lärare ska arbeta med eleverna.

– Exakt hur man arbetar med att ge ledning och stimulans till särskilt begåvade elever är inte reglerat i skollagen utan är en fråga för varje enskild skola att hantera utifrån vilka behov den enskilda eleven har, säger Susan Ottosen, Skolverkets pressekreterare.

Så ser riktlinjerna för särbegåvade ut

Hagge skola i Smedjebacken var tidiga med att jobba utifrån riktlinjerna. Främst handlar det om kompetensutveckling hos personalen och att lärarna ska kunna upptäcka särbegåvning och bemöta det utifrån vad eleven behöver. Riktlinjerna handlar också om att följa upp och utvärdera arbetet.

”De behöver extra stöd”

– Den här gruppen riskerar att bli frånvarande från skolan så de behöver extra stöd och stimulans. Därför har vi nu hittat en grund för hur kommunens skolor ska jobba som vi sedan kan utveckla vidare, säger Matilda Kilström (S) på kommunen.

– Det blir betydligt lättare med riktlinjer, säger specialpedagogen Jörgen Hellman på Hagge skola. I videon ovan kan du följa med honom till Hagge skola och höra hur det här gynnar alla elever.