– Behovet är jättestort, säger Lars Ambrosiusson som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Mora.

Han är en av få som håller utbildningar inom naturvårdsbränningar.

Anledningen till att det behöver utbildas fler är bland annat att länsstyrelsen har ett stort projekt där mer mark än någonsin ska naturvårdsbrännas i Dalarna. Dessutom kräver skogsbolagens miljöcertifieringar att en viss del av markinnehavet ska brännas.

”Intressant och lärorikt”

Therese Timber arbetar som natur- och miljövårdsspecialist på Sveaskog. När hon bytte yrkesroll ingick det att kunna genomföra naturvårdsbränningar och hon gick därför en utbildning.

– Det var väldigt intressant och lärorikt. En av de största lärdomarna är hur mycket förberedelser som krävs.

I utbildningarna lär sig deltagarna bland annat om hur elden beter sig och om eftersläckning och efterbevakning.

Varför görs naturvårdsbränningar?

För att vissa djur och växter som insekter, lavar och vedsvampar ska överleva måste det ibland brinna i naturen.

En av utmaningarna med naturvårdsbränningar är att det är väldigt svårt att tidsbestämma när de ska genomföras då de är beroende av vädret.

– Man har väldigt få dagar på ett år när det går att bränna och då ska alla göra det samtidigt vilket gör att det är svårt att få personal. Dessutom sker det oftast kring midsommar och semestertider.

Lars Ambrosiussion håller i olika utbildningar för hantlangare vid bränningar och för bränningsledare. I dag finns ingen standardisering för den här typen av utbildning.

– I den bästa av världar skulle man få någon slags godkännande stämpel för att vara brännare eller bränningsledare men det är inget jag har hört skulle vara aktuellt att införa.