Elina Lyckeborg, utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, står i entrén

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vem kan krigsplaceras? – MSB:s utredare Elina Lyckeborg svarar på tre frågor om krigsplacering Foto: SVT

Tre frågor om: Vad innebär en krigsplacering?

Publicerad

Runt om i Dalarna har personer krigsplacerats av sin arbetsgivare – men vad innebär det egentligen?

Här svarar en av utredarna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på tre frågor om krigsplacering.

En arbetsgivare kan krigsplacera sin personal oavsett om man själv vill det eller inte. Men det finns i nuläget inte några skyldigheter kopplat till en krigsplacering

– Skyldigheten träder i kraft först när regeringen beslutar om höjd beredskap, säger Elina Lyckeborg som är utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Höjd beredskap

Det är regeringen som beslutar om höjd beredskap om det till exempel blir krig och konflikter i vårt närområde eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.

Arbetsgivaren beslutar om krigsplacering

Varje organisation beslutar själv hur många de i personalen de vill krigsplacera. SVT Dalarna har gjort en rundringning till dalakommunerna för att se hur många de krigsplacerar i personalen. De allra flesta svarar att de har krigsplacerat delar av personalen.

– I teorin kan hur många som helst krigsplaceras. Varje organisation får utgå från sina behov, vad de har för uppgift under höjd beredskap och vad de behöver för att kunna utföra de uppgifterna, säger Elina Lyckeborg.

Även om du inte blir krigsplacerad ska du i många fall fortsätta gå till ditt jobb även vid krigsfara och krig då vi har totalförsvarsplikt i Sverige.

Totalförsvarsplikt

Totalförsvarsplikt

I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

Värnplikt i Försvarsmakten.

Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om. Till exempel inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård. Viktiga samhällsfunktioner ska fungera även under höjd beredskap.

Sedan den 19 januari är civilplikten återaktiverad i Sverige, i första hand gäller det räddningstjänstområdet.

Allmän tjänsteplikt som innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig. Det kan betyda att man:

1) fortsätter på sitt vanliga jobb

2) tjänstgör enligt särskilt avtal som man kan ha genom medlemskap i en frivillig försvarsorganisation

3) får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret.

Frivilligavtal

Du kan teckna ett så kallat frivilligavtal om tjänstgöring hos en offentlig aktör. Det kan den göra som har gått en utbildning hos en frivillig försvarsorganisation.

Källa: MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.