Vancomycinresistenta enterokocker (VRE-bakterier) får sitt namn från deras förmåga att motstå Vancomycin – det antibiotikum som vanligtvis används för att behandla enterokockinfektioner. VRE är ett återkommande problem för Region Gävleborg. För ett decenium sedan smittades cirka 300 patienter – ett av de största utbrotten någonsin i Sverige.

– Med några års mellanrum brukar VRE ploppa upp och då är vi där och trycker ner den. Historiskt sett har Gävle sjukhus varit värst drabbat, säger Robin Razmi.

Är det något hos Region Gävleborg som gör att man är extra utsatta?

– Det går bara att spekulera om det, men det är troligtvis en kombination av flera orsaker – hur våra lokaler ser ut, hur våra rutiner ser ut, arbetssätt och kanske i någon mån också hur vår antibiotikaanvändning ser ut, som gör att vi är benägna att få problem med den här bakterien.

Inga dödsfall hittills

Enligt Robin Razmi så har ingen patient avlidit till följd av det senaste utbrottet.

– De allra flesta fallen har vi hittat i screening, då är patienterna bärare av bakterien men märker inte av det.

Maria Larsson, enhetschef för Vårdhygien på Region Gävleborg, uppger i ett mejl till SVT Gävleborg att man sedan utbrottet upptäcktes genomfört utbildningsinsatser samt gjort en översyn och förbättrat lokalerna på sjukhuset.

– När vi ser hur det fallerar i hygienrutiner, hur man hanterar städning och allmän basalhygien, det är då vi ser hur den här bakterien börjar dyka upp, säger Robin Razmi.

12 000 prover tagna i år

Utöver det mänskliga lidandet så tillkommer ekonomiska kostnader för VRE-utbrottet i form av, bland annat, extra vård av patienter. Vad slutsumman för utbrottet landar på är oklart, men bara kostnaden för VRE-provtagning har sexdubblats från cirka 700 000 kronor ett genomsnittligt år till 4 200 000 kronor hittills i år.