Vid sidan av de allra största banden som Lasse Stefanz, Streaplers och Sven-Ingvars så har arbetstillfällena för banden där under försvunnit de senaste 15 åren. Band som Leif Engvalls, Boogie, Perrox, och Sven-Erics är bara en bråkdel av de dansband som har lagt ner.

På fackförbundet Musikerförbundet har man märkt av att antalet medlemmar som spelar i dansband minskar kraftigt. Orsakerna är många.

– Antalet arbetstillfällen och dansställen har minskat på 00-talet, det är tydligt, säger Kenneth Högström på Musikerförbundet. Då blir det svårt att kunna leva på det.

Färre band – större spelningar

Förr var det dans på någon lokal i alla städer nästan alla dagar i veckan. Nu går det mot färre band och större spelningar.

 – Folk går inte ut på samma sätt som man gjorde tidigare. Publiken ställer också högre krav i dag, säger Kenneth Högström

Annorlunda förutsättningar

1996 vann Boogart från Gävle svenska dansbandsmästerskapen. Tio år senare slutade de. På lördag återuppstår bandet för en danskväll i Sandviken.

– Förutsättningarna ser helt annorlunda ut i dag, säger Peter Ericson i Boogart. Förr hade vi en färdigpackad buss med full produktion. Så ser det inte längre ut för dem som arbetar nu.

Folk kommer alltid vilja dansa

På Musikerförbundet vågar man inte säga hur det kommer att se ut om tio år framåt för deras medlemmar.

– Jag hoppas verkligen att dansbanden kommer att finns kvar i någon form, säger Kenneth Högström. Det är ett underbart sätt att umgås och bra motion. Men det är oklart om det kommer att finnas några heltidsarbetande dansbandsmusiker kvar, men jag hoppas på det.

– Det kommer alltid att finnas band som kommer att överleva, tror däremot Peter Ericson i Boogart. Men hur många de kommer att vara är en svårare fråga att svara på. Det kommer alltid att finnas folk som vill dansa.