I Gävleborgs län utgör förstagångsväljarna omkring sex procent av alla röstberättigade. Men bara för att en person aldrig tidigare röstat i EU-valet är hen inte en förstagångsväljare. Det är personer som sen förra EU-valet i maj 2014 uppnått rösträttsålder som räknas enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Faktorer som påverkar väljare

Tre faktorer som påverkar om personer går och röstar är bland annat föräldrarnas utbildningsnivå, den egna utbildningsnivån och även ursprung. Bland förstagångsväljare som går eller har gått studieförberedande program i gymnasiet är valdeltagandet mycket högre än bland de som går eller har gått ett yrkesförberedande program.

Även föräldrarnas utbildningsgrad påverkar. I EU-valet 2014 röstade 59 procent av förstagångsväljarna som hade minst en högutbildad förälder. Bland väljarna som inte hade någon sådan låg valdeltagandet på 35 procent, en skillnad på 24 procentenheter.

Utrikesfödda röstar i mindre utsträckning

Även ursprung kan spela roll i EU-valet. 2014 röstade 48 procent av alla förstagångsväljare med svensk bakgrund medan 38 procent av förstagångsväljarna med utländsk bakgrund röstade. Med utländsk bakgrund menas personer som är födda utomlands eller som har två utrikes födda föräldrar, alla andra räknas ha svensk bakgrund enligt SCB.