Vallbacksskolan byggdes om och renoverades inför nystarten 2015. Politikerna bestämde sig för att lägga ner fyra högstadieskolor och starta en ny skola för att få en bättre blandning av eleverna.

– Det är bra att det är blandat, säger Dylan Bodaghi, som tidigare gick i en skola där det mest fanns barn med utländsk bakgrund.

– Nu rättar kompisarna till svenskan ibland, säger han och konstaterar att hans språkkunskaper blivit bättre.

– Alla har olika historier och bakgrunder och det är intressant att få lära sig hur andra har haft det, säger Moa Myrman.

LÄS MER: Lottning ska avgöra vilka barn som får gå i populära skolor

Skolan får inga extrapengar, men klasserna är relativt stora vilket gör att man har råd med mer personal och många vuxna, och man har alltid två lärare i klasserna.

– Med två lärare i klassrummet kan de anpassa och individualisera på ett bättre sätt, säger biträdande rektor Anna-Karin Eriksson som också hon har en kollega, ytterligare en biträdande rektor, vid sin sida.

I den senaste Pisa-mätningen pekade OECD på problemen med likvärdighet – alltså att det spelar stor roll vilken skola barnen går på och vilka föräldrar de har, och att skolan inte alltid förmår kompensera för detta. Gävle försöker nu, precis som exempelvis Nyköping har gjort, att motverka detta.

LÄS MER: Så vill Fridolin att den svenska skolan ska bli mer jämlik

Hittills har man ganska låga resultat, men det beror bland annat på många nyanlända och resultaten är på väg upp. I sjuan är nu fördelningen mellan barn med utländska respektive svenskfödda föräldrar runt 30-70, och man märker att intresset för skolan ökar. Till en början möttes skolan av skepsis men i år var man till och med tvungen att säga nej till elever som ville börja.

– Vi vill ha klassrum där barn från olika bakgrunder finns, och där man kan bli peppad eller få draghjälp av andra, säger Anna-Karin Eriksson.