Tecknad bild där en man springer efter en varg som har ett barn i munnen

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Från fångenskap till fruktad – se historien om Gysingevargen och några av dess offer. Foto: SVT grafik

Gysingevargen – tamhonan som satte skräck i tre landskap

Uppdaterad
Publicerad

Under några månader vintern 1820-1821 dödades 10 barn och en 18-årig kvinna i vargattacker i Gästrikland, Dalarna och Uppland – den största vargattacken mot människor i svensk historisk tid.

I 15 år har Staffan Berglind från Torsåker efterforskat i historien om Gysingevargen. Intresset kommer från pappan och enligt Staffan kan vargen ha gått förbi utanför hans barndomshem.

Resultatet av efterforskningen blev en uppsats som gavs ut i samband med 200-årsminnet av dåden. I sommar har uppsatsen blivit en följetong i svenska jägarförbundets tidskrift Svensk jakt.

”Tam” varghona låg bakom attackerna

Historien om Gysingevargen börjar 1817 – flera år innan vargattackerna äger rum – när en skogsvaktare på Gysinge herrgård upptäcker tre ensamma vargungar på ägorna. Den dåvarande patronen Jean Henric Bedoire ska då ombetts av sin fru och barn att behålla vargarna, vilket blev fallet.

Under ett midsommarfirande skänktes vargarna till två besökande patroner – en varghane till patron Johan af Uhr och Tore Petre, som då var arvtagare till Hofors bruk och också kom att driva även Gästrike-Hammarby. Vargen bodde på Hofors herrgård under flera år, där hon matades av personalen.

– Den kopplade ihop människor och mat, säger Staffan Berglind.

Tills julen 1820 – då familjen Petre skulle flytta till Gästrike-Hammarby.

– Någonstans i den där flytten försvann den där vargen.

”Okända” dödsoffret upptäcktes 150 år senare

Det första dödsoffret blir 3-årige Erik Ed som attackeras av vargen den 30 december 1820.

Exakt hur många som dödades av vargen har varierat – Staffan Berglind har kommit fram till att totalt 11 personer miste livet i vargattackerna.

Det andra offret, 7-åriga Johannes Unander i Uppland, upptäcktes i och med en släktforskning under 1960-70-talet. Han hade dött i en vargattack, som på flera sätt överensstämde med förloppet för de andra dödsfallen.

Staffan Berglind, som även är ersättare i kommunfullmäktige i Hofors för Centerpartiet, berättar att han mött både efterlevande från offren och att intresset för historien varierat mellan landskapen.

– De har varit större intresse i Dalarna än i Gästrikland, trots att det bara skiljer två dödsfall däremellan, berättar han.

Varför tror du att det är så?

– Det kan ha att göra med vem som ägde vargen. Precis som då var det den som ägde djuret som skulle stå till svars för handlingarna. Det går ju att tänka sig att det var lite jobbigt att prata om i Gästrikland, ägaren var ju Thore Petre, som var en betydelsefull person i trakterna.

I klippet: Från fångenskap till fruktad – se historien om Gysingevargen och några av dess offer.

”Gysingevargens” dödsoffer

30 december 1820: Erik Ed, 3 år, dödas i Dragbo utanför Gammelstilla, Gästrikland.

2 januari 1821: Johannes Unander, 7, dödas i Nyby utanför Huddunge, Uppland.

6 januari 1821: Pehr Persson, 6, dödas i Kräbäck utanför Österfärnebo, Gästrikland.

12 januari 1821: Jan Carlsson, 6, dödas i Jämtbo utanför Garpenberg, Dalarna.

31 januari 1821: Stina Andersson, 10, dödas i Horndal, Dalarna.

4 februari 1821: Carin Ersson. 8, dödas i Brunnsheden utanför Hedesunda, Gästrikland.

10 februari 1821: Anna Jansdotter, 12, dödas i Bastmora, Dalarna.

10 februari 1821: Johan Erik Sundstedt, 15, dödas i Stjärnsund, Dalarna.

9 mars 1821: Anna Persdotter, 18, dödas i Ysjön utanför Årsunda (Gästrikland)

18 mars 1821: Anders Ersson, 6, dödas i Vatebo, Dalarna.

23 mars 1821: Stina Nilsdotter, 3, dödas i Rafshyttan utanför Garpenberg, Dalarna.

Källa: Staffan Berglinds uppsats

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.