– Alla tror att vi bara leker i en grusgrop men det finns ett helt reglemente bakom, säger Björn när vi träffar honom under Gestrikefestivalen på Kyrkberget i Storvik.
Ökat intresse: början på kulmen
Enligt flera människor i branschen ökar intresset för folkrace. När vi frågar Björn är svaret det samma.
– Det här är bara början på kulmen.
Tävlingarna per antal har minskat sedan 1980 – 1990-talet men istället har antalet startande per tävling ökat berättar Fredrik Lager som skrivit boken ”Folkrace – Historiken, dramatiken och statistiken” (2008).
Dokumentation av folkrace: totalt usel
Fredrik Lager tror att det faktum att flera tävlingsbanor fått lägga ner till följd av andra markägarintressen också påverkat statistiken. Det och statistiken i sig. Själv har han fört statistik sedan starten 1981 men någon mer statistik än den han själv bidrar till är det värre med.
– Dokumentationen av folkrace är totalt usel men jag ser ju att intresset ökar.
Vad själva grejen är med folkrace det får du se i klippet ovan.
Från illegal grusgropskörning till bilsport
- 1970-tal Spontana tävlingar i grusgropar i Finland börjar väcka intresse och engagemang.
- 1977 finska bilsportförbundet sanktionerar den finska motsvarigheten till folkrace ”Varmansklass”.
- 1980 Veine Holmberg från Västerås MK ser en tävling i Finland och blir frälst. Drömmen om en svensk version etsar sig fast.
- 1980 Veine och Västerås MK bjuder in svenska bilsportförbundet att åka till Åbo för att se hur en tävling går till. Enligt sägen är det på finlandsfärjan hem kl. 02.00 på natten som papperna för tre provtävlingar i Västerås skrivs på.
- 1981 Första provtävlingen i februari gör storsuccé. De slutar räkna publik vid 12.000. Efter andra provtävlingen tillåter svenska bilsportförbundet från och med den 1 juli 1981 folkracetävlingar i Sverige.
Källa: Folkrace – Historiken, dramatiken och statistiken (2008) av Fredrik Lager.
