– Vi har fått en ny lag som kriminaliseras barn- och tvångsäktenskap. Vi har en lag mot könsstympning sedan många år tillbaka men just hedersbrott i sig är inte kriminaliserat och inte heller en försvårande omständighet när man bedömer straff, säger Gävleadvokaten Gunilla von Wachenfeldt.

Det är nu 14 år sedan Fadime mördades och begreppet hedersrelaterad brottslighet blev allmänt känt i Sverige, men sedan dess har lagstiftaren gjort alldeles för lite, anser Gunilla von Wachenfeldt.

I en debattartikel i Svenska dagbladet argumenterar hon för att hedersbrott ska få en egen brottsrubricering och att det ska betraktas som en försvårande omständighet när när straff ska bestämmas.

Svårt att bevisa

Motståndare till en sådan lagstiftning menar ibland att dagens lagar är tillräckliga och att det skulle vara svårt att bevisa att brotten skett i hederskontext. Gunilla von Wachenfeldt pekar på att liknande tongångar hördes då våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades på 1960-talet och drar paralleller till fridslagstiftningen (som hon tycker att en hedersbrottslagstiftning bör efterlikna).

– Ja, det är svårt att bevisa, men inte omöjligt. Det finns inte alltid vare sig vittnen eller teknisk bevisning utan det handlar om annan form av bevisning. Och när det gäller hedersstruktur så bevisar man ju det väldigt ofta idag i förvaltningsdomstolarna när det handlar om att omhänderta barn. Så erfarenhet finns i samhället hur man ska göra för att bevisa detta, säger Gunilla von Wachenfeldt.

Under onsdagen kommer föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, där von Wachenfeldt är goodwill-ambassadör, delta i en internationell konferens i riksdagen och lyfta frågan om en särskild lagstiftning.

Senare på kvällen hålls också ett seminarium i Gävle om hedersrelaterad brottslighet.