Mariam Saleh sitter i en soffa och håller upp en mobiltelefon som visar en bild av ett barn. Mariam är klädd i en svart blus med vita prickar och en matchande hijab. I bakgrunden syns en beige soffa och en kudde med mönster.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mariams släkt och familj har förlorat flera barn i krigets Gaza. Hör henne berätta i videon. Foto: Lina Abusagr/SVT

Mariam från Gävle: ”Min familj har förlorat flera barn i Gaza”

Uppdaterad
Publicerad

För ett år sedan eskalerade en konflikt som pågått mycket längre än så mellan Israel och Hamas i Gaza. De som fått betala det högsta priset är barn.

Idag för ett år sedan bröt ytterligare ett krig ut mellan Israel och Hamas i Gaza. Hamas attackerade Israel där 1 200 personer dog och 250 gisslan togs. Sedan dess har fler än 41 000 palestinier dödats i Gaza, varav mer än hälften är barn och kvinnor. Siffrorna är enligt uppskattningar från FN. Kriget har lett till ett stort mänskligt lidande, inte minst för barnen.

Mariams familj hårt drabbade

Mariam Saleh bor i Gävle med sin man och två barn, men har resten av familjen i krigsdrabbade Gaza. Vi träffade henne i början av kriget förra året och sedan dess har hon förlorat hela sin farbrors familj och även sin kusins barn, som hade tagit skydd i en skola. Hon berättar att hon är orolig dagligen för familjen som är kvar.

– Jag tänker mycket på dem och deras barn, hur de orkar höra raketer varje dag, hur de mår psykiskt. Det här går inte att föreställa sig, säger Mariam.

Världens farligaste plats för barn

Sedan kriget bröt ut i Gaza har det bekräftats att över 14 000 barn dödats i israeliska attacker. Enligt FN:s barnfond Unicef är Gaza den farligaste platsen i världen för barn.

– De kan inte gå ut och leka och de går inte i skolan. Men mammorna försöker hålla barnen upptagna genom att måla eller läsa böcker för dem för att de ska glömma bort kriget, säger Mariam.

Bakgrundsfakta till konflikten mellan Israel och Palestina

Konflikten mellan palestinier och israeler har pågått i ungefär 80 år och handlar om vem som är berättigad till det heliga landet. Innan staten Israel bildades var Palestina ett brittiskt mandat som redan då var bebott av en judisk minoritet och en arabisk majoritet.

I slutet av första världskriget visade den brittiska regeringen stödet för upprättandet av ett judiskt hemland i Palestina, genom den så kallade Balfourdeklarationen (1917). Men palestinierna blev också lovade av den dåvarande fredsorganisationen, Nationernas förbund, att det brittiska mandatet var en övergångsfas tills Palestina kunde bli självständigt.

Judarna ansåg att landet var deras förfäders hem från 2 000 år tillbaka och palestinierna ansåg att det var deras. Många judar flydde till det heliga landet på grund av förintelsen och med tiden ökade spänningarna mellan folkgrupperna. Britterna överlät frågan till Förenta Nationerna som år 1947 röstade för att landet skulle delas upp mellan judarna och araberna.

Uppdelningen misslyckades och 1948 utropade de judiska ledarna staten Israel, samtidigt som tiotusentals palestinier dödades och ungefär 750 000 palestinier fördrevs från sina hem. Sedan dess har en rad krig brutits ut i området och flera fredsförhandlingar har gått i stöpet.

Sedan 1967 har Israel ockuperat de palestinska territorierna, Gaza, Västbanken och östra Jerusalem. Detta efter ett sex dagar långt krig mellan Israel och grannländerna. Sedan dess har Israel tagit kontroll över palestinska områden genom illegala bosättningar, något som den internationella domstolen i Haag fastställde i år.

Källa: FN

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.