Kyrkohandboken styr gudstjänsterna inom Svenska kyrkan: hur de ska utformas i text, i bön och i musik. Den är alltså ett slags manus för hur och vad som sägs och spelas i kyrkan. Flera experter menar nu att arbetet med den nya kyrkohandboken varit undermåligt. Främst är det kyrkomusikerna som känner sig förbisedda.
– Den stora kritiken kring musiken är att den inte känns så slitstarkt, om tre år menar man att vi kommer att känna oss trötta på den, säger Daniel Andrén, församlingsherde i Bollnäs Rengsjö församlingar och med en bakgrund som kyrkomusiker.
Hur märker jag det här som vanlig kyrkobesökare?
– Det beror alldeles på hur van kyrkobesökare du är, går du i kyrkan varje söndag och har haft förmånen att fira gudstjänst med 1986 års handbok så kommer du att märka ganska stora skillnader.
Musikerna vill inte intervjuas
De kyrkomusiker SVT Nyheter Gävleborg talat med är väldigt upprörda över arbetet med nya handboken, men ingen vill ställa sig framför kameran.
– Man vill inte bli stämplad som bakåtsträvare, kritiker och gnällspik, tror församlingsherde Daniel Andrén.
Han säger att det finns dom som framfört kritik och den har varit bra, men ibland har den inte varit så bra.
Väntar debatt
– Då har man låtit känslorna styra mer än förnuftet. Själva beslutet ska tas i höst om det gällande handboksförslaget, naturligtvis kommer debatten att bli hög då.
Men behövs det inte en uppdatering?
– Det kan man tycka, en revision behövs alltid. Personligen tycker jag att den kommer lite för tidigt, och framför allt är den alldeles för påskyndad, säger Andrén.
Kyrkohandboken – 10 år mot 1
Den nuvarande upplagan av kyrkohandboken blev klar 1986 och räknas som den sjunde sedan reformationen på 1500-talet.
Tanken är att handboken nu ska anpassas bättre efter vår tid. Den här gången har processen dock tagit ett år – 1986 arbetades upplagan fram under tio års tid.
Kritikerna menar att musikerna har fått för lite talan i processen.