Från berget Degerkölen kunde SVT:s team se hur snabbt elden spred sig i skogarna, tidigare i veckan. Fronterna byter riktning och till synes nya stora bränder blossar upp utan förvarning. Helikoptrarna och flygplanen, som i sammanhanget ser ut som små flugor, flyger kors och tvärs över området. Släpper lite vatten här, lite vatten där.
– Vi har haft hjälp av kustbevakning, försvarsmakten och räddningstjänstpersonal på marken. Via radio och kartmaterial styr vi helikoptrarna. Det är jag som har huvudansvar men det finns en operativ chef på plats som bestämmer hur prioriteringarna görs, enligt vår målbild, berättar Robert Strid som har lett räddningstjänsten i Ljusdal den senaste veckan.
Så fungerar det praktiska släckningsarbetet
Det kommer många styrkor från olika länder till bränderna i Sverige nu. I största mån får varje styrka en egen uppgift som den får hantera själv, tillsammans med en svensk värd som räddningsledaren kommunicerar med.
Hur fungerar kommunikationen mellan så många olika styrkor?
– I en sådan här situation med, 500 personer som arbetar på en väldigt stor yta, uppstår det självklart olika misstag på grund av missförstånd. Men generellt fungerar det bra, säger Robert Strid.
Vad gör alla 500 personer som jobbar på marken nu? Står de på rad med slangarna mot elden?
– Att dra ut brandslangar i terrängen och till brandgatorna är en stor uppgift. I vissa delar där det är lugnare kan de gå in och släcka markbränder. Men nej, man kan inte stå framför en front i tilltagande vind. Det är för farligt. Man går in med markpersonal när flygresurserna bedömer att miljön är tillräckligt bra.
Positiva besked – bara spel för galleriet?
Under den här andra veckan av insatsen har Robert Strid kommit med fler positiva besked än hans föregångare Hans Nornholm gjorde den första veckan. Samtidigt evakueras fler byar, och boende i evakuerade områden får besked om att de inte får komma hem, ens med poliseskort. Det är uppgifter som talar emot varandra.
– Det är väldigt olika på olika platser.
Försöker ni medvetet lugna människor?
– Nej, vi försöker hålla så rak och ärlig kommunikation som möjligt. Vi undanhåller ingen information. Vi har ett högt säkerhetsmedvetande och vill påvisa skillnaderna i det stora området.
Många evakuerade tycker inte att de har fått tillräcklig information. Vad beror det på?
– Jag förstår dem. Det är en stor utmaning för oss att i den här komplexa situationen tillgodose det informationsbehovet. Kommunikation är något vi kommer lägga mer och mer resurser på nu. Vi är medvetna om utmaningen och försöker parera den så gott det går.
Skogen offras – till vilken gräns?
Räddningstjänsten fokuserar på att rädda vissa byar och objekt. I övrigt hoppas räddningsledningen på att stoppa brändernas spridning med breda brandgator.
Det finns ett stort analysteam som, beroende på väder- och terrängförhållanden, uppskattar var branden kan befinna sig vid en viss tidpunkt. Utefter deras analys väljer räddningstjänsten var de ska placera brandgatorna.
Får hur mycket skog som helst offras för att rädda en by?
– Vi är högst medvetna om att skog också är värt väldigt mycket pengar. Men det är hela tiden människoliv som är vår högsta prioritet, vilket är anledningen till varför vi genomför evakueringarna, till exempel.
Hade branden kunnat hindras?
Sedan de här skogsbränderna startade har det kommit mycket kritik gällande Sveriges egen förmåga att bekämpa skogsbränder med egna helikoptrar och flygplan, till exempel. Branden startade på lördagen. Samma dag kom de första helikoptrarna. De första flygplanen begärdes på måndagen och kom på onsdagen.
Det är två faktorer som påverkar brandens spridning. Den ena är förhållandena i skog och mark. Hur lättantändlig skogen är, hur varmt det är och hur mycket det blåser, till exempel. Den andra faktorn är hur branden bekämpas. Hur mycket vatten fronterna bombas med, var begränsningslinjer placeras, och så vidare.
Om det hade funnits så här mycket, eller betydligt mer resurser i början än vad som fanns, hade den här branden kunnat hindras då? Eller är marken så torr att det hade blivit en stor skogsbrand, oavsett antal helikoptrar?
– Vi hade åskväder när det här startade. Den extrema torkan, som vi har haft under så lång tid, gör att möjligheterna för att bekämpa branden är extremt små. Vi har inte brandbilar ute i terrängen. Vi har inte resurser att ha helikoptrar flygandes i luften heller. Och det är inte rimligt att vi ska ha det. Att så tidigt sätta in den apparat vi har omkring oss nu är inte rimligt, säger Robert Strid.
MISSA INTE: Så får du lokala nyheter i SVT:s app