Två Hälsingekommuner är i toppen och botten när barnfattigdomens utbredning granskas. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hudiksvalls kommun är 8,5 procent enligt Rädda Barnen och Söderhamns kommun hamnar på sista plats med 14,8 procent. Hur det ser ut i samtliga kommuner ser du nedan.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll:
Hälsingland
Bollnäs
13,1% – 647st (2016)
10,9% – 516st (2011)
Hudiksvall
8,9% – 629st (2016)
12,3% – 860st (2011)
Ljusdal
10,4% – 367st (2016)
13,5% – 464st (2011)
Nordanstig
9,2% – 162st (2016)
13,4% – 237st (2011)
Ovanåker
9,9% – 208st (2016)
9,7% – 198st (2011)
Söderhamn
14,8% – 660st (2016)
11,1% – 478st (2011)
Gästrikland
Gävle
12,0% – 2 372st (2016)
12,5% – 2 288st (2011)
Hofors
12,8% – 216st (2016)
13,5% – 229st (2011)
Ockelbo
11,2% – 105st (2016)
12,5% – 126st (2011)
Sandviken
13,4% – 990st (2016)
12,0% – 814st (2011)
Gävleborgs län
11,8% – 6 356st (2016)
12,2% – 6 210st (2011)
Vad räknas som barnfattigdom?
SVT Gävleborg har valt att utgå från Rädda Barnens definition av barnfattigdom. Här följer ett utdrag från Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2018, sida 6:
”Med barnfattigdom enligt denna definition avses således andel av familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Barnfattigdomen beräknas som de barn som levde i familjer med antingen enbart låg inkomststandard, med enbart försörjningsstöd eller i familjer med både låg inkomststandards och försörjningsstöd. Underlaget för uträkningarna utgörs av offentlig statistik över de två delmåtten, hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB).”
För vidare läsning om definitionen av barnfattigdom, se sida 6 i Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2018.
Källa: Rädda Barnen