Gävle fick 162 millimeter på ett dygn, fram till onsdag morgon.
– Det är extremt mycket på kort tid. Nu behöver vi göra mer djupgående analyser. Olika områden i Gävle drabbades olika. Vi får titta vidare på detta, och hur vi kan minska riskerna i framtiden, konstaterar Jan Karlgren, teknisk chef i Gävle kommun.
Vanligare med extremt väder
I takt med att människans verksamhet förändrat jordens klimat, har väderhändelser vi sett som extrema blivit lite mer vanliga.
Nu gäller det att planera bebyggelse rätt, att göra beräkningar av vart regnmassor från eventuella skyfall tar vägen, och att ha god tillgång till pumpar.
Det handlar också om att vidta åtgärder för att försöka leda vattenmassorna ”rätt”. Det kan handla om att bygga vallar, men lika gärna om att sänka till exempel en vägbank som stoppar vattnet.
– Vägar har en stor potential, som skulle kunna utnyttjas mer. Man får titta på vägbanans höjd, och förebygga att vattnet rinner in i fastigheter, säger Magnus Bäckström, expert på rörnät på Svenskt vatten, som är branschorganisation för vatten och avlopp.
Risken är att översvämningsaspekten krockar med andra intressen, som att vägen ska vara plan och bra att köra på.
– Vi behöver tänka utanför boxen när vi bygger hus och vägar, anser Bäckström.
Dyrt att inte planera
Att göra simuleringar av vad som händer vid ett extremt skyfall är ett måste, enligt experterna.
– Det kan kanske kostar ett par miljoner. Men att reparera skador i efterhand kan kosta enormt mycket pengar, säger Thomas Pettersson, professor i vattenteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Han tycker att alla kommuner nu måste ställa sig frågan: ”Om vi får lika mycket regn som Gävle fick, vad händer då?”
Med dagens teknik och mätningar, till exempel av höjdskillnader, går det att göra avancerade flödesberäkningar av hur vatten strömmar.
– Även det som inte är normalt måste man planera för, så att man kan hantera situationen hjälpligt, och vidta förebyggande åtgärder.
– Men den politiska viljan att avsätta medel för detta har nog inte alltid varit jättestor, säger Thomas Pettersson.
Fakta: Regn och risker (TT)
Regn som vållar problem kan i stora drag indelas i två kategorier: skyfall och blöta perioder.
Om det regnar, lite eller mycket, var eller varannan dag i flera veckor har man en blöt period. Då finns risk för att diken, åar eller sjöar svämmar över, men också för att markområden blir vattensjuka och/eller instabila, med ras och skred som följd.
Ett skyfall kan ge mycket stora mängder regn på kort tid, som några timmar. Hur stora följdverkningarna blir beror i första hand på hur snabbt vattnet kan rinna undan till vattendrag och sjöar.
Man kan inte räkna med att tätorternas dagvattensystem, med rännstensbrunnar och rör, ska klara skyfall som inträffar en gång på 50 eller 100 år. I stället gäller det att göra beräkningar av vart regnvattnet kommer att ta vägen, var det samlas och hur man ska leda vattnet dit det gör minst skada.
Vid skyfall finns risk för ras på grund av erosion. Vatten som forsar fram får så stor kraft att jord och grus under byggnader och vägar spolas bort.
I extrema fall kommer ett skyfall under en blöt period, så att båda scenarierna uppträder samtidigt.
Källa: Chalmers tekniska högskola, Svenskt vatten, Statens geotekniska institut (SGI)