Kvinna med brunt hår sitter på huk i en grönsaksbädd.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så kan du äta både hållbart och balanserat. Forskaren Elin Röös svarar på tre frågor om svenskarnas ohållbara kost. Foto: Amanda Alvarsson/ SVT

Tre frågor om • Svenskarnas ohållbara kost

Publicerad

Den genomsnittliga svenska kosten förknippas med cirka två ton koldioxid per person och år. Det är lika mycket som 2000 mjölkpaket. Det visar en rapport med fokus på miljöeffekter kopplade till matkonsumtion skriven av forskare på SLU och IVL.

– Vi skulle behöva komma ner till en fjärdedel av det – så ett halvt ton per person och år, säger Elin Röös, forskare inom hållbara livsmedelssystem på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Vad är den svenska kosten? Är det husmanskost?

– Det är egentligen omöjligt att säga: vad är en svensk kost. Alla människor äter ju jätteannorlunda. Så vi tittar på vad har alla svenskar ätit och så delar vi det på alla svenskar. Och det kanske är ingen som äter exakt så men det är som vi i helhet äter.

Svenskar äter för mycket kött

En sak som Elin Röös framhäver är att den genomsnittliga svenska kosten innehåller mycket kött. Men allt kött är inte dåligt för miljön.

– Naturbeteskött, det är kött från djur som går ute och betar i hagmarker, för de hagmarkerna är väldigt viktiga för den biologiska mångfalden, säger hon.

Det finns traditionella hagar av naturbetesmarker som funnits i tusentals år. Historiskt har man planterat dem med skog och i dag är de några av de mest hotade ekosystemen i landet.

– Förut hade vi miljontals hektar, nu kanske vi bara har fyrahundratusen hektar kvar. Och då behöver man de betande djuren. De är fortfarande dåliga för klimatet men den typen av kött är bra för biologisk mångfald. Då gör man faktiskt en miljönytta, säger Röös.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.