Förut fick enbart patienter med vissa sjukdomsbilder tillgång till den palliativa vården. Men inte längre, nu inkluderas alla över 18 år. Det nya arbetssättet betyder att vården är mer väldokumenterad, och ger möjlighet att i ett tidigare skede ge rätt typ av vård, bland annat med hjälp av kontrollfrågor.

– De kan få leva fullt ut den sista tiden, inte bara vänta på att dö. Det finns på papper, det finns på pränt, att det här har jag utfört, det här har jag kollat, de här checkarna har jag gjort, säger Marianne Hedlund, distriktssköterska i Ljusdals kommun.

Kontrollfrågor kan till exempel vara hur andningen är, hur ont personen har, om personen är förvirrad eller om hen kan urinera.

Dokumentationen hjälper

Mycket av sjukvårdsarbetet är sig likt men det finns även stora skillnader numera. Det är de skriftliga kontrollfrågorna gällande patientens hälsa som sparas och finns tillgängliga för vårdpersonal när det är dags för nästa besök, som är en av de största skillnaderna gentemot tidigare arbetssätt. Dokumentationen är mer genomgående.

– Det här betyder att de kommer att få leva, att de kommer att få vård. Ibland kan det ju komma frågor som att; jag är rädd för att dö, och då har vi verktyg att ta hjälp av och ställa frågor, och veta vart vi vänder vi oss för att patienterna ska få den rätta hjälpen, säger Ankie Berglund, undersköterska inom hemtjänsten i Ljusdals kommun.

Lokalt initiativ

Liknande program för palliativ vård har tidigare funnits i kommunen men har fasats ut ett par år tidigare, och har då inte varit lika omfattande. Det nya arbetssättet gäller tills vidare och blev relevant när två sjuksköterskor begärde att få utökad expertis gällande palliativ vård. Därefter plockade kommunen upp initiativet och spridningen har blivit stor. Utbildningen ges till läkare inom primärvården och till sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Totalt utbildas ungefär 700 personer.