– Vi betalar ut ersättning till förskolan och inte till extremister. Alla skolor som får tillstånd har rätt till skolpengen, säger Jan-Erik Berger (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Söderhamn.

Samtidigt medger han att det inte finns någon möjlighet att kontrollera vad pengarna har använts till.

– Vi har ingen möjlighet att se vad pengarna har gått till. Däremot är vi trygga med att tillståndet är tillbakadraget och att förskolan är stängd, säger Jan-Erik Berger.

Kopplingar till radikal islamism

Det var i december förra året som Söderhamns kommun drog tillbaka förskolans tillstånd i Söderhamn. Samtidigt fattade både Gävle och Umeå kommun samma beslut. Det efter att en ägarprövning genomförts efter att en imam i Umeå tagits i förvar av Säpo. Han satt tidigare som kassör i det kooperativ som drev förskolorna. Under hans tid som kassör ska stora summor ha överförts till olika privatpersoner utan att redovisas.

Totalt har Personalkooperativet Bilaal tagit emot strax över 75 miljoner kronor av de tre kommunerna.

”Jätteallvarligt”

Vid det tillfället hade Gävle kommun betalat ut drygt 18 miljoner kronor över fem år till Bilaalförskolan.

– Det är klart att det är jätteallvarligt, om så skulle vara fallet. Skulle det visa sig att pengarna inte har gått till skolverksamhet borde man, anser vi, ha kraftigare styrmedel för att motverka detta, säger Tomas Hartikainen, sektorchef utbildning Gävle.

Affärer för en dryg miljard

Det var under torsdagen som Nyhetsbyrån Siren publicerade sin granskning, där man har kartlagt cirka 550 personer kopplade till radikal islamism. Totalt, i hela riket, rör det sig om affärer för en dryg miljard.