– Vi var väldigt stressade måste jag säga. Det var nära ögat att vi inte hann hoppa in i bilen, säger polismannen Johannes Jingblad.
Nästan hälften av de som åtalats för sabotage mot blåljusverksamhet har frikänts. Och ytterst få har dömts för grovt brott. Det visar en granskning som SVT Nyheter har gjort.
I klippet följer SVT med honom till den plats som händelsen inträffade.
Detta är ”blåljuslagen”
Brottet sabotage mot blåljusverksamhet infördes den 1 januari 2020. Den nya lagen infördes efter att det blivit allt vanligare med angrepp på polis-, ambulans- och räddningstjänstpersonal i samband med utryckningar. Vid några tillfällen urartade det i kravaller och upplopp, men ofta handlade det om stenkastning och skadegörelse riktad mot utryckningsfordon och personal. I förarbetena till lagen (SOU 2018:2) beskrivs orsakerna så här:
”Orsaken till denna utveckling är enligt direktiven komplex och mångfasetterad. Klyftorna och segregationen i samhället och en ökad skillnad mellan olika områden i en och samma kommun när det gäller bland annat brottslighet och upplevd trygghet, arbetslöshet, skolresultat, samhällsservice och delaktighet utgör en del av den bakomliggande problembilden.”
Straffet för den som döms för brottet Sabotage mot blåljusverksamhet spänner mellan dagsböter och fängelse i högst fyra år. Om brottet bedöms som grovt är straffskalan lägst två och högst 18 års fängelse, eller livstids fängelse. Särskilt beaktas till exempel om brottet framkallat fara för flera människoliv.
