Efter en lång korrespondens via mejl och många telefonsamtal till alla tänkbara myndigheter i Halmstad stod det klart att Halmstad kommun tagit över ansvaret för bunkern på Galgberget.

Efter ytterligare en lång väntan kom klartecknet att anläggningen inte längre var hemlig. Fastighetsförvaltaren kunde till slut öppna stålportarna och de gastäta skyddsväggarna till den gamla ledningscentralen. Men Halmstad kommun var trots detta noga att inte avslöja för mycket. 

– Vi vill inte att du filmar ingången, säger Bengt Björnhammar från Halmstads kommun som också dykt upp.

Sammanlagt är vi fem personer som ska ner i mörkret. Fast det visar sig att bunkern fortfarande hade elbelysning. 

Kallades skyddsrum

Bunkern på Galgberget i Halmstad byggdes 1953 och stod klar 1954. Den skulle fungera som en ledningscentral till både flygvapnet och civilförsvaret om Halmstad utsattes för bombanfall.

Helst ville man ha ett bergrum men i brist på granit blev det Galgberget som grävdes upp. I ett stort hål gjöt ett inhyrt betongföretag en anläggning i två plan.

Projektet var redan i byggstadiet hemligt och kallades för ”skyddsrum” men bunkern var mer än så. Ett stort reservkraftverk och en enorm bränsletank installerades. Vattentankar, luftfilter, telefonväxel, logement, kök och hygienutrymmen byggdes för 27 män och 18 kvinnor som kunde jobba, oberoende av omvärlden, under en lång tid tid, om kriget kom. Bunkern fick namnet B367. 

– Gasfånget var ju alltid väldigt viktigt. Det var det man hörde jämnt: Stäng alltid dörrar för gasfånget är superviktigt att det är tätt alltså, säger Ulla-Britt Petersson, som började jobba i B367 som 22-åring.

Både civilförsvar och militären

B367 är en av hundratals hemliga anläggningar som byggdes mellan 50- och 60-talet men den skiljer sig från de flesta ledningscentralerna på grund av sin storlek. Det är ovanligt att civilförsvaret och militären samlades i en bunker.

Stabsplatserna ligger intill varandra i olika rum. Flygvapnet skulle med hjälp av observatörer utanför rapportera flygaktivitet i luftrummet. Civilförsvaret skulle bland annat försvara samhällsviktiga funktioner och bekämpa eldsvådor som kunde uppkomma vid bombning.

Fungerar fortfarande

En knapp trycks in och ett surrande ljud avslöjar att ett litet rullband fortfarande fungerar. Med hjälp av det skickades krypterade meddelanden inne i anläggningen. På väggen i samma rum syns några av de platser med samhällsviktig funktion som civilförsvaret hade som uppgift att skydda. 

– Civilförsvaret byggdes på före detta värnpliktiga. Många kvinnor var också inskrivna. Det var framförallt kvinnor som inte fått barn än som berörde av civilförsvarsplikten. Verksamheten delades in i, Ledning, räddning, brand, sjukvård, skydd och bevakning. Det glömmer man inte, säger Ulla-Britt Peterson.

Användes på 80-talet

Hon arbetade under många år som beredskapshandläggare på Länsstyrelsen och övade nere i B367 fyra gånger per år.

– Det känns konstigt att gå runt här efter alla dess år. Jag tycker det är synd att det inte används. Det är ju kallt men det går det ju att göra nåt åt, säger Ulla-Britt. 

B367 användes fram till mitten av 1980-talet. Någon gång runt 1990 klassade Halmstads dåvarande brandchef Bunkern som brandfarlig eftersom det inte fanns tillräckligt med nödutgångar. 1995 lades civilförsvaret ned.

Eftersom omvärldsläget har förändrats och Sveriges befolkning nu överskrider tio miljoner kan B367 behövas i det nya totalförsvaret. Länsstyrelsen arbetar på nytt med samma frågor som berörde civilförsvaret och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB analyserar just nu om vi behöver fler än nuvarande 65.000 skyddsrum. 

– Vi har inga planer med anläggningen på Galgberget men med tanke på den utredning som MSB kommer släppa under året avvaktar vi för att se om vi behöver se över våra resurser till skyddsrum, säger, Ann-Marie Mäkikangas, säkerhetschef. 

– Vi har ju inlett ett arbete där vi ser över alla våra skyddsrum. Eftersom Sveriges befolkning har ökat och omvärldsläget är annorlunda nu har vi ett pågående arbete om detta.  Jag har svårt att tro att det är klart 2017, säger Mats Berglund, MSB.