I klippet ovan berättar Berit Johansson om kampen för ersättning för arbetsskada.
Berit Johansson började arbeta som tandsköterska 1961.
Amalgam var då vanligt i tandlagningar. Men sedan 2009 är det förbjudet i Sverige och inom hela EU är det förbjudet från i år, 2025.
Arbetade med amalgam med händerna
Amalgam är en blandning av kvicksilver och andra metaller. När Berit Johansson började arbeta som tandsköterska blandades amalgamet manuellt, utan särskilt anpassad ventilation.
– Vi la det i en mortel och knådade det till en kula, sedan la vi det i handen och bearbetade ännu mer, berättar Berit Johansson.
Genom åren har hon lidit av olika hälsoproblem och drabbades även av missfall.
I början av 1990-talet fick hon diagnosen epilepsi och ansökte om ersättning för arbetsskada men fick avslag i högsta instans som tyckte kopplingen till kvicksilver var osäker.
Fick nytt läkarutlåtande om koppling till kvicksilver
Men 30 år senare har hon fått ett nytt läkarutlåtande från Arbets- och miljömedicin i Göteborg.
Diagnosen som låg till grund för tidigare bedömning om arbetssjukdom var felaktig, enligt läkaren som bedömer att flera av Berits symptom, till exempel minnespåverkan och värk, kan kopplas till exponeringen av kvicksilver i arbetet.
Får inte ersättning
Men trots det får hon fortfarande inte någon ersättning för arbetsskada.
Med det nya läkarutlåtandet försökte Berit få resning i Högsta förvaltningsdomstolen men fick avslag. Hon vände sig då direkt till Försäkringskassan för att få dem att ompröva ärendet men fick till svar att det inte är möjligt.
Berit har nu överklagat Försäkringskassans senaste avslag till kammarrätten, som ännu inte avgjort ärendet.
Varför kan Försäkringskassan inte ändra ett beslut när nya uppgifter kommer fram? Här svarar Daniel Hansson, områdeschef för arbetsskada, på den frågan, men kommenterar inte det enskilda fallet:
Få tandsköterskor har fått ersättning
Endast ett fåtal tandsköterskor i Sverige har genom åren fått rätt till ersättning för arbetsskador kopplade till kvicksilver. Linda Olausson, förbundsjurist på fackförbundet Vision, har följt flera fall på nära håll och hon lyfter ett osäkert forskningsläge som en svårighet.
– Forskarna är inte ense i den här frågan, säger hon.
Vem kan få livränta?
Det som avgör är:
– Om skadan eller sjukdomen har uppstått på grund av arbetet, eller på väg till eller från arbetet.
– Om det finns ett medicinskt underlag som styrker att skadan eller sjukdomen påverkar din förmåga att arbeta under minst ett år
– Om skadan eller sjukdomen gör att personen förlorar minst en femtondel av sin inkomst under minst ett år.
– Livräntan kan normalt betalas ut längst till och med månaden innan man fyller 66 år. Om man råkar ut för personskada efter att man har fyllt 66 år kan livränta betalas som längst till och med månaden innan man fyller 69 år
Källa: Försäkringskassan