I Halmstad och Falkenberg finns Hallands enda legala väggar för graffiti och annan gatukonst. Detta enligt Graffitifrämjandets hemsida.
I veckan har SVT Nyheter Halland berättat om konstsatsningen för tjejer vid Halmstadväggen som invigdes i fjol.
”Risk att det sprider sig”
Men i Kungsbacka är inställningen till legala väggar en helt annan. Där infördes för fyra år sedan en omdiskuterad klotterpolicy med nolltolerans inte bara mot illegalt klotter utan också mot tillåtna alternativ som legala väggar.
Och den ståndpunkten gäller än i dag.
– Börjar man tillåta graffiti någonstans är det stor risk att det sprider sig till andra platser. Det är min personliga uppfattning. Visst, graffiti kan ses som en konstform och jag har inga problem med att de själva köper sig en skiva och sprejar på den som vilken annan konstnär som helst. Men problemet är att de som håller på med det också gärna vill använda andras egendom, vilket inte är okej, säger Peter Söderberg (M), ordförande i nämnden för fritid och turism.
Policyn till trots gick politikerna i fritids- och turismnämnden i somras med på en liten uppmjukning av principen, då man tillät en tillfällig graffitiyta i badhusparken.
– Vi sa okej till att testa det, men några slutsatser om det har lett till mer eller mindre klotter på andra ställen just på grund av det kan vi nog inte dra, säger Peter Söderberg.
Bör ses som kultursatsning
När det gäller synen på offentliga legala väggar för graffiti finns i huvudsak tre förhärskande skolor:
1. Att legala väggar MINSKAR illegalt klotter och skadegörelse i samhället.
2. Att legala väggar ÖKAR illegalt klotter och skadegörelse i samhället.
3. Att legala väggar inte har någon inverkan på förekomsten illegalt klotter.
– Det finns i nuläget inga studier som pekar åt varken det ena eller andra hållet och det man kan fråga sig är varför diskussionen om legala väggar över huvud taget kopplas samman med klotter som är ren skadegörelse och något brottsligt, säger Hugo Röjgård, ordförande för föreningen Graffitifrämjandet.
Om de minskar eller ökar klotter i samhället är egentligen inte det relevanta när det handlar om satsningar på offentliga legala väggar, menar han.
– Graffiti är en konstform och legala väggar bör främst ses som en kultursatsning och inte som någon brottsförebyggande åtgärd, säger Hugo Röjgård.
Att säga nej till legala graffitiväggar för att det kan leda till klotter och skadegörelse i samhället är som att förbjuda fotbollsplaner för att det kan komma huliganer, menar Hugo Röjgård.
– Det tycker jag är en väldigt långsökt jämförelse, säger Kungsbackapolitikern Peter Söderberg.
Falkenberg först i Halland
Falkenbergs kommun var tidigt ut med en legal vägg. I en gångtunnel vid Skreastrand har det graffiti och målning ända sedan slutet av 1990-talet.
– Det infördes som ett test och fick vara kvar så länge det fungerade och vi har inte haft några klagomål på att det förekommit problem med att det målas eller klottras på andra ställen runt den här tunneln, säger Erika Svensson, ungdomschef i Falkenbergs kommun.
Ny studie på gång
Avsaknaden av studier som visar om det finns någon samband mellan illegalt klotter och legala väggar är snart avhjälp. En utredning, finansierad av Brottsförebyggande rådet (BRÅ), beräknas vara färdig i höst.
Kungsbackapolitikern Peter Söderberg ser fram emot att se vad den kommer fram till och tror att den kan leda till att frågan kommer på bordet igen i Kungsbacka.
– Det är väl troligt att vi kommer ta upp frågan igen och titta på vad utredningen kommer fram till, säger Peter Söderberg.
Men oavsett vad studien kommer fram till är han tveksam.
– Jag tycker inte att kommunen ska bekosta deras konstnärsmaterial, det gör vi inte för några andra konstutövare, säger Peter Söderberg.