”Fick handsprit hällt över såren för ’jag har ju gjort det själv’”
”Blivit hotad med tvångsvård och bältning om jag inte ’skärper’ mig.”
”Inte behöver du bedövning som skadat dig såhär?”
SVT riktade en enkät till personer som de senaste fem åren varit i kontakt med vården med anledning av självskadebeteende. Citaten i den här texten är exempel hämtade ur enkätsvaren.
”Kom in akut efter ett självmordsförsök. Sköterskan på psykavdelningen kollar på mina uppskurna handleder och säger: ’Varför gör du så? Nu kommer du aldrig få ett jobb’”
Över 100 enkätsvar
Över 100 personer svarade i enkäten på frågor om hur de blivit bemötta av vårdpersonal, både på somatiska och psykiatriska avdelningar. Och de allra flesta vittnar om kränkande och nonchalant bemötande:
”Läkare har kallat mig dum i huvudet.”
– Det är fruktansvärt ... det är bedrövligt. Jag blir berörd av det, så ska det inte vara. Ingen människa som besöker vården ska bemötas respektlöst och med ett sådant avståndstagande som det här är uttryck för, säger Aslak Iversen, chef för öppenpsykiatriska vuxenavdelningen i Region Halland.
LÄS MER: Malin skadade sig själv aktivt i 22 år
Grovt uppskattat, baserat på den forskning som finns, har mellan fyra och sex procent av befolkningen medvetet skadat sig själv vid upprepade tillfällen.
Och inte sällan upplever de sig alltså dåligt bemötta i kontakten med vården.
– När man bemöter patienter med självskadebeteende på det här sättet så saknar man kunskap. Då vet man inte vad det har för psykologisk funktion, utan man har en förenklad bild om att det handlar om uppmärksamhetssökande eller något som inte är värt att ta på allvar. Men det är uttryck för ett fruktansvärt lidande som patienten försöker lösa på det sätt den kan, säger Aslak Iversen.
LÄS MER: Läkaren visade Rebecca hur hon skulle skära sig
Problemet är dock identifierat och sedan 2011 finns det statliga Nationella självskadeprojektet, vars syfte är att syfte är att sprida kunskap om självskadebeteende.
Och sedan starten av projektet har vårdpersonal över hela landet utbildats i hur man bemöter självskadepatienter. Men trots kunskapssatsningen är man långt ifrån i mål, enligt intresseföreningen Shedo.
– Det är fortfarande väldigt dåligt bemötande på många ställen. Jag hade nyligen kontakt med en tjej som berättade om en incident där hon blivit riktigt illa behandlad på akuten, säger Malin Emanuelsdotter, representant för Shedo i Halland.
Lågt förtroende
En av frågorna i SVT:s enkät var: Tycker du att den somatiska vården i allmänhet har tillräcklig kunskap om självskadebeteende?
Av 111 svarande valde bara två stycken att svara ”Ja”. Resten svarade ”Nej”, eller ”I viss mån, men inte tillräcklig”.
– Bemötande är en väldigt viktig komponent som vi har rullat ut i vår verksamhet, och som rullats ut nationellt i form av Nationella självskadeprojektet. Det borde ha till effekt att den här typen av kränkande bemötande minskar, säger Aslak Iversen.
SE MER: Vanliga myter om självskadebeteende
Drabbade och anhöriga kan vända sig till intresseföreningen Shedo för stöd eller information om självskadebeteende.
Så här presenterade vi enkäten:
”SVT Nyheter har för avsikt att undersöka hur personer med erfarenhet av självskadebeteende upplever bemötandet från både den somatiska och psykiatriska vården. Den här enkäten riktar sig därför till dig som personligen har erfarenhet av självskadebeteende.”
Enkäten innehöll både ja- och nej-frågor, men också öppna frågor där de svarande kunde lämna egna exempel på attityder de mött i kontakten med vården, efter att de medvetet skadat sig själva.
Vi spred enkäten via intresseföreningen Shedos medlemsmejl och sociala medier, och via ett antal olika Facebooksidor med fokus på psykisk ohälsa.
Ungefär 130 personer från olika delar av Sverige, som uppgav att de har erfarenhet av självskadebeteende, svarade på enkäten efter att vi skickat ut den i slutet av oktober 2017.