Klocka 22.55 den 29 september 2019 kommer samtalet till SOS Alarm:

– Jag… jag har dödat min son, säger kvinnan, som är i 30-årsåldern.

I förhör ska ambulanspersonalen som försökte återuppliva fyraåringen senare reflektera över att det gått så lång tid att mamman har hunnit röka ner sin cigarett ända till filtret.

Mordet på den fyraårige pojken har skakat Halmstad och Sverige. Mamman, som har erkänt att hon – utan uppsåt – bragt sitt barn om livet, har en tidigare missbruksproblematik och är dömd för våldsamt motstånd.

Enligt den rättspsykiatriska undersökningen lider mamman inte av en allvarlig psykisk störning. Men under utredningen har det framkommit att hon har haft kontakt med både psykiatrin och socialtjänsten. Det har också kommit orosanmälningar från förskolan.

Men att hon skulle döda sitt barn är ogripbart för de närstående.

– Hon skulle aldrig göra illa sitt barn, inte medvetet. Något måste i så fall slagit helt snett i henne, säger en anhörig i förhör med polisen.

Jämn fördelning mellan män och kvinnor

De senaste åren har flera fall av filicid uppmärksammats i medierna. Att mammor eller pappor dödar sina barn är dock relativt ovanligt.

Enligt en studie vid Karolinska institutet, som bygger på data från 1973–2008, identifierade forskarna 151 indi­vider som sammanlagt dödat 184 barn. Vi talar alltså om 4-5 fall per år, enligt Henrik Lysell, medförfattare till rapporten och forskare kring våld i nära relationer.

Barnen är som mest utsatta under det första året, där det första dygnet har högst dödlighet. Och till skillnad från andra våldsbrott är det en jämn fördelning mellan män och kvinnor – i hälften av fallen var gärningspersonen en kvinna.

– Det kan vara så att filicid är ett våldsbrott som inte nödvändigtvis är så våldsamt till sin karaktär, och det skulle kunna vara en förklaring, säger Henrik Lysell om varför det kan vara vanligare att kvinnor begår filicid än andra typer av våldsbrott.

Psykiska problem en del av förklaring

Exakt vad som förorsakar att föräldrar mördar sina barn är inte fastställt, men i många fall lider föräldern av någon form av psykisk åkomma.

Enligt psykologen Maude Johansson kan exempelvis förlossningspsykos öka risken för filicid. Psykosen leder till en verklighetsförvanskning, där världsbilden har blivit så pass förvirrad att man tror att man gör barnen en tjänst när man tar deras liv.

I fallet med Halmstadmamman har hon exempelvis berättat i förhör att hon hör röster – röster som sagt åt henne att döda sitt barn. Hon har också sagt att hon var rädd att något ännu värre skulle hända henne och barnet om hon inte tog dess liv.

För att minska risken krävs ett utvecklat och bra stödpaket för föräldrar som misstänks lida av psykisk ohälsa, säger psykologen Maude Johansson.

– Förr var det ett tydligt samarbete mellan BB och vuxenpsykiatrin. Om man anade att något inte kändes bra med mamman, subtila saker, var det enklare att kalla henne till psykiatrin. Men allt sådant är nedmonterat nu.

I klippet berättar Henrik Lysell  mer om filicid – och vad man som utomstående kan göra för att förhindra det.