De började byggas förra sommaren,  kostar 15 miljoner styck. De är hälften så stora som det största radioteleskopet som finns på Onsala nu, men de är betydligt snabbare och effektivare. De kan göra fler observationer, kanske uppemot 3000 om dagen och är mer exakta än tidigare.

– Vi förväntar oss en förbättring med minst en faktor 10 jämfört med som vi har mätt upp tidigare, säger Rüdiger Haas, professor geodesi Chalmers.

Så det är som att jämföra centimeter med millimeter i exakthet?

– Ja, exakt så, vi går ner till millimeternivå, så målet är att mäta över långa avstånd, interkontinentala distanser med millimeternoggranhet.

Varför behöver man två nya teleskop, räcker det inte med ett?

– Fördelen med att ha två stycken teleskop, är att de största felkällorna som vi har i våra mätningar; turbolensen och den varierande fukten i atmosfären, minskar. Eftersom vi har så svaga signaler från kvasarerna, måste vi fokusera åt ett håll åt gången. Så har vi två teleskop kan vi titta i två olika riktningar och får mycket bättre koll på turbolensen i atmosfären, säger Rüdiger Haas, professor geodesi Chalmers.

Kvasarer blir fixpunkter

Fixpunkterna man mäter ifrån är kvasarer, oändligt långt borta, galaxkärnor som består av supermassiva svarta hål som fungerar som fyrljus i universum. Och som hjälper oss att till exempel se hur jordplattorna rör sig i förhållande till varandra. Tvillingteleskopen ingår i ett globalt nätverk och förutom stationen på Onsala, finns det även två stycken i USA, en i Tyskland, Spanien, Azorerna och på Svalbard. Och nya planeras i Sydafrika och Finland. Totalt kan det bli 16 stationer eller fler.

– Invigningen kommer att ske den 18 maj, och då blir det 250 inbjudna gäster från olika länder som kommer hit. Folk som jobbar med liknande projekt, så de är väldigt intresserade. Det blir en stor fest och vi ska visa upp tvillingteleskopen för alla, så det blir väldigt spännande, säger Rüdiger Haas, professor geodesi Chalmers.