– Det finns bakgrunder till varför vi gör som vi gör under påsken, det handlar om traditioner som tar sin början tusen år före vår tideräknings början. Förstår man det blir det kanske lite mer spännande att fira, säger Johan Dahnberg.

Typiskt halländska traditioner är det ont om. Man tror dock att påskbrasorna har sitt ursprung i Halland och Västsverige.

– Traditionellt ska de tändas på skärtorsdagen. Man tände dem för att skrämma bort häxor och onda krafter som väcktes till liv i och med Jesu korsfästelse.

Även påskkärringarna har samröre med de mörka krafterna.

– Jag tror att det handlar om att man ville ta kommando över det onda genom att klä ut sig. Man började med det under mitten av 1800-talet. Det kan också handla om ett sätt att försöka få in lite extra inkomster.

”Kopplat till fastan”

Varför äter vi då så himla många ägg? Jo, Johan Dahnberg berättar att det har att göra med att våren och påsken är en tid för pånyttfödelse.

– Dessutom är det kopplat till fastan. Man ville ha proteinrik kost när fastan var över. Att vi fastade är också anledningen till allt påskgodis.

Naturens pånyttfödelse är också anledningen till att vi tar in påskris. Vissa har påskharar.

– Kaniner och harar är ju som bekant bra på att fortplanta sig.

Glädje stora skillnaden

Vad skiljer då dagens påskfirande mot det gamla? Enligt Johan Dahnberg är den stora skillnaden glädjen. Någon gång på 60-talet skedde skiftet; nu blev påsken en glädjens högtid.

– Enligt den kristna traditionen skulle vi sitta tysta och sörja Jesus på långfredagen. Men när kyrkan tappade kontrollen över hur samhället är organiserat ville ingen vara dyster längre.

Sen har vi ju naturligtvis kommersialiseringen av själva högtiden. Även här har det skett en stor förändring.

– Men att vi ska handla mycket är ju inget unikt för påsken, så har det blivit med alla högtider, säger Johan Dahnberg.