Här är bilderna på ålfångsten som gör att undehållschefen, Pär Jonsson, vid Statkraft i Laholm ”håller tummarna för att ålen är på väg tillbaka”.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här är bilderna på ålfångsten som gör att underhållschefen Pär Jonsson, vid Statkraft i Laholm ”håller tummarna för att ålen är på väg tillbaka”. Foto: SVT

Rekordfångst av ålyngel på kraftstation i Lagan

Uppdaterad
Publicerad

Trots att den är akut hotad har mängden infångad ål ökat dramatiskt vid Statkrafts kraftverk i Laholm. Fångsten har fyrfaldigats på bara några år, och nu hoppas vattenkraftbolaget att den rödlistade arten är på väg tillbaka.

– Hoppas det här är starten på en positiv trend, säger drift-och underhållschefen Pär Jonsson.

Under flera år har Statkrafts kraftverk i Laholm arbetat med att samla in ålyngel och sen transportera dem till vattendrag i Lagansystemet för att stärka fiskarnas överlevnad. I fjol och även i år är fångsten ovanligt stor.

– Föregående års ålmängd var den största som vi uppmätt sedan 1985. I år ser det också lovande ut, vilket är glädjande, säger Pär Jonsson, drift- och underhållschef på Statkraft i Laholm.

För några år sedan låg den totala fångsten varje år på cirka 50 kilo. Nu har den fyrfaldigats och ligger alltså på cirka 200 kilo.

Rödlistad i flera år

– Med tanke på att ett ålyngel bara väger något enstaka gram är det väldigt mycket, säger Pär Jonsson.

De små ålarna simmar upp via en stor ränna under kraftverket och hamnar därefter i ett kärl, eller ålyngeluppsamlare som det också heter. Foto: SVT
Ynglen läggs i frigolitlådor med andningshål. I lådorna finns också en kopp med is som sänker ålarnas kroppstemperaturen och därmed gör lugnare. Foto: SVT

Vad ökningen faktiskt beror på är svårt att svara på menar han eftersom mängden ålyngel som når våra vatten inte bara påverkas av Sverige. Hur andra europeiska länder agerar har också stor betydelse.

Den europeiska ålen har varit akut hotad och rödlistad hos Artdatabanken sedan år 2005. Sedan 1950-talet har mängderna inkommande yngel minskat rejält – med mer än 90 procent. Bakomliggande orsaker tros vara överfiske, ålens komplicerade livscykel och farliga hinder längs dess långa vandring till och från Sargassohavet i västra Atlanten.

Tre gånger i veckan

Enligt Naturskyddsföreningen kläms och strimlas en stor del av de vandrande ålarna ihjäl av vattenkraftverkens turbinblad varje år. Oc SLU Aqua beräknar att vattenkraftens galler och turbiner dödar mer ål än vad yrkesfisket i sötvatten gör.

– Vattenkraften har en lokal påverkan. Det kommer vi inte ifrån, säger Pär Jonsson.

För att motverka det här så gott som möjligt samlas ynglen in i ett stort kärl under kraftverket i Lagan. Tre gånger i veckan under våren och sommaren töms det.

– Sen lägger vi ynglen i lådor och kör ut dem till olika sjöar där de släpps ut och får växa till sig, berättar Pär Jonsson.

”Positiv trend”

När fiskarna är redo att vandra tillbaka igen, vilket kan dröja många år, sker nästa steg. Då är tanken att bolagen köper tillbaka ålen från yrkesfiskare. Därefter transporteras de förbi kraftverken innan de sätts ut nära havet. Detta har inte bara gjorts i Lagan, utan även i Ätran, Göta Älv, Motala Ström, Mörrumsån, Rönneå och Kävlingeån.

Projektet, som går under namnet ”Krafttag ål”, startades för åtta år sedan och drivs av Havs-och vattenmyndigheten i samarbete med ett flertal vattenkraftbolag, däribland Statkraft.

– Eftersom det varit så många yngel den senaste tiden hoppas vi att det här är starten på en positiv trend. Vi håller tummarna för att ålen är på väg tillbaka, säger Pär Jonsson.

Trots att de små ålarna bara är några centimeter och väger något gram kan de ändå vara tre år gamla. Skummet på bilden är det hala sekret som ålarna utsöndrar. Foto: SVT
Här släpps ynglen ut i sjön Bolmen där de får växa sig stora. Foto: SVT

I klippet får du följa ålynglen från att de fångas i ålfällan under kraftverket till att de släpps ut i en sjö.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.