Domstolar ska å ena sidan skydda den utsatta folkgruppen, å andra sidan ska de beakta religions- och yttrandefriheten som är starkt skyddad av grundlagen. Men det är svårt att dra en gräns för vad du kan säga och försvara dig med att religions- eller yttrandefrihet går före.

Finns en praxis

Enligt Henrik Wenander, docent i offentlig rätt vid Lunds universitet, finns en praxis från Europadomstolen i Strassbourg och från Högsta domstolen i Sverige. Den innebär att man bedömer om uttalandena rör sig om så kallat hatespeach, hatisk tal, det vill säga om de uppmanar till våld eller uttrycker hat.

– Den ribban ligger högt. Det finns uttalanden som är kränkande, men ändå inte är förbjudna, säger Henrik Wenander.

Måste det vara ett hot om våld?

– Riktigt så kan man inte tolka Europadomstolens praxis. Men det ska vara grova uttryck, antingen uttryckta hot eller uppmana till hat mot en viss grupp. Det räcker inte med att det bara är kränkande.

Tidigare fall

Henrik Wenander vill inte uttala sig om det specifika fallet med Halmstadimamen som uttalar sig om att homosexualitet är ett virus. Däremot hänvisar han till tre andra rättsfall i Högsta domstolen där det mesta kända är Åke Green-fallet, pastorn som uttalade sig kränkande mot homosexuella vid en gudstjänst. I det fallet gick religionsfriheten och yttrandefriheten före.

Det handlade om att gudstjänsten riktade sig till en mindre grupp människor som själv sökte sig dit för att delta och var inte ett uttalande som gjordes till en större publik. Tre år senare, 2007, friades också företrädare för en kristen hemsida som uttryckte sig nedsättande om homosexualitet.

Gör en helhetsbedömning

Däremot dömdes nazister året innan för flygblad med utfall mot homosexuella som spreds på en svensk skola. Högsta domstolens bedömning var att på skolan nåddes en större publik än de som själva aktivt sökt sig till en sammankomst eller information.

– Högsta domstolen säger i sin praxis att det ska göras en helhetsbedömning om vad som sägs, till vem och i vilket syfte. Utdelning av flygblad i en skola nådde en större grupp, eleverna var tvungna att vara där på grund av skolplikt. Med i fallet med hemsidan bedömde Högsta domstolen att man kan välja att söka sig till eller inte söka sig till den, säger Henrik Wenander.

Utrymme för tolkning

Anser du att det finns en glasklar praxis kring det här?

– Det är sällan det finns en glasklar praxis, det finns alltid utrymme för tolkning och rättsliga principer. Men praxis tydlig vilka aspekter som ska väga in. Domstolen bedömer vad som sägs, i vilket sammanhang det sägs och i vilket syfte. Om det sker i en politisk debatt ska det inte omfattas av kriminaliseringen.