När stormen Gudrun slog till mot Sverige i januari 2005 var Laholm en av de kommuner som drabbades värst i Halland. Många förlorade skog och blev strömlösa.
Roland Davidsson, som själv jobbar inom Räddningstjänsten, blev utkallad den där natten, och fick på nära håll bevittna ödeläggelsen.
Har eget elverk
– Det hade stor påverkan på samhället. Jag själv blev bara strömlös i några timmar. Men många av mina nära och kära blev utan ström i flera veckor, berättar han.
Under lång tid har Roland Davidsson hållit sitt hem i beredskap utifall att ett liknande strömavbrott skulle inträffa igen.
– Jag har ett eget elverk i garaget som jag kan ladda med bränsle, som jag har i dunkar. I källaren har jag bunkrat upp med konserver, vattendunkar, batterier, transistorradio och ficklampor. Det känns tryggt att veta att jag kan försörja mig själv, säger han.
Sabotage framtidens problem
Ifall ett stort strömavbrott skulle inträffa igen tror inte Roland Davidsson att det skulle vara till följd av en natrukatastrof.
– Vi är nog mer förberedda i dag eftersom mycket ledningar har grävts ner under marken. Jag tror snarare att större strömavbrott skulle orsakas av sabotage i framtiden, säger han.
Så ser svenskarnas hemberedskap ut
På frågan vad folk har tillgång till för sin hemberedskap är kontanter på 2000 kronor det som lägst andel har (25 procent), följt av en radio som inte kräver ström i elnätet (38 procent), vattendunkar för att kunna hämta vatten (46 procent) och hållbar mat för sju dagar (47 procent). Däremot har en stor andel av befolkningen ljus och tändstickor (96 procent) och ficklampa med tillhörande batterier (85 procent).
Generellt färre kvinnor än männen har tillgång till i princip allt utom ljus, och de unga i åldern 18-29 har lägre tillgång till allt utom kontanter som är lågt överallt.
Generellt har boende i tätorter med fler än 30 000 invånare och boende i lägenhet sämre tillgång till allt utom ljus och tändstickor.
Källa: Novus