– Det finns flera filter i vår anläggning som ska kunna filtrera matsörjan från andra föremål men vi har inte fått dessa att fungera i tillräckligt hög grad, säger Anders Bredfell, kommunikationschef på Halmstad energi och miljö AB.

Kan inte läggas på åkern

Resultatet blir att den restprodukt som blir kvar efter att matavfallet rötats och bildat biogas inte kan användas på åkermark som gödsel som det är tänkt.

– Vi kan inte lägga ut en restprodukt full med plast- och glasbitar på åkrarna. Det är tråkigt eftersom restprodukten innehåller mycket näringsämnen och vi vet att vi står inför en kommande brist på fosfor som behövs för att gödsla jordbruksmark, säger Anders Bredfell till SVT nyheter Halland.

Halmstad energi och Miljö, HEM, samarbetar med Borås kommun som i dagsläget tar hand om dom gröna påsarna från Halmstadborna, sorterar avfallet och gör biogas. Detta medan HEM trimmar och testkör sin anläggning.

Det kommer minst att ta ett par veckor innan den fungerar fullt ut, kanske längre enligt Anders Bredfell. Matgeggan, kallad slurry, ska sedan köras till biogasanläggningen i Laholm eller Falkenberg.

Knappt hälften sorterar sitt matavfall

Men det är långt ifrån alla Halmstadbor som bryr sig om att sortera sitt matavfall. Knappt hälften i dagsläget. Målet är att mellan 80-90 procent ska göra det.

– Det är faktiskt svårt att förstå varför inte alla gör det. Det är ju inte särskilt svårt och det gör stor miljönytta på flera sätt, påpekar Anders Bredfell.

Kommer ni att gå ut med ytterligare kampanjer för att få fler att sortera?

– Vi inriktar oss på barnen som får undervisning om återvinning på bland annat Växtverkets anläggning i Halmstad.

Det är svårt att strunta i att sortera rätt när en påläst tio-åring ser på, säger Anders Bredfell.