Föräldrar till barn som har funktionsnedsättningar kan få omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, men efter att bidragssystemet reformerades förra året har tusentals familjer fått sänkta bidrag.
För att kunna jämföra systemen har vi valt ut alla familjer som haft bidrag tidigare och som bara har ett barn i ärendet – drygt 14 200 familjer.
Av dem har över hälften, 55 procent, nu fått bidraget sänkt – eller helt indraget, enligt uppgifter som Försäkringskassan har tagit fram för SVT:s räkning.
”Viktigt för familjerna”
Syftet med reformen var att skapa ett mer sammanhållet ersättningssystem där bidragen skulle vara mer förutsägbara. Men såväl intresseorganisationer som Inspektionen för socialförsäkringen har lyft att de nya bidragen kan innebära en lägre ersättning.
– Det här bidraget är otroligt viktigt för familjerna, säger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism och aspergerförbundet.
I klippet berättar SVT:s reporter om hur bidragen sänkts och Ulla Adolfsson berättar om konsekvenserna för familjerna.
Detta är omvårdnadsbidraget
- Den 1 januari 2019 genomfördes en reform där vårdbidraget ersattes av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.
- Omvårdnadsbidrag är ett bidrag som föräldrar kan få för omvårdnad och tillsyn som barnet behöver utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder.
- Som omvårdnad och tillsyn räknas till exempel särskild träning och praktisk hjälp i vardagen, till exempel vid måltider.
- Även personer som kan likställas med föräldrar kan få bidraget.
- Bidraget ges i fyra nivåer: helt (9 854 kr), 3/4 (7 391 kr), halvt (4 927 kr) och 1/4 (2 464 kr).
- Bidraget gäller barn som är under 19 år.
- Till skillnad från det tidigare vårdbidraget delas bidraget upp i två där merkostnader ansöks separat. Nytt är också bland annat att två föräldrar kan få bidrag för samma barn.
- Merkostnadsersättningen ingick tidigare i vårdbidraget men ges nu som ett eget bidrag. För att få merkostnadsersättning ska man ha merkostnader på minst 11 825 kronor om året för att beviljas bidrag och man kan få 1 183 – 2 759 kronor i månaden.
Detta visar granskningen
På uppdrag av SVT har Försäkringskassan tagit fram statistik gällande 14 239 barn, vars föräldrar fick vårdbidrag innan reformen. Nivåerna på bidraget innan reformen har sedan jämförts med vad samma familj fick i omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning sammanslaget efter reformen. Resultatet visar:
- 55 procent av familjerna har fått antingen sänkta eller indragna bidrag (7 831 familjer).
- 33 procent av familjerna har fått sänkta bidrag (4 699 familjer). I snitt får dessa familjer nu endast 55 procent av sitt ursprungliga bidrag.
- 22 procent nekas nu bidrag (3 132 familjer). De främsta orsakerna som angetts till avslagen är vårdbehovets omfattning samt merkostnadernas storlek.
- 37 procent fick samma nivå som innan.
- 7 procent fick höjda bidrag.
- Östergötlands och Örebro län sticker ut – här har 63 procent av familjerna fått sänkta eller indragna bidrag. De län där minst andel fått sänkta eller indragna bidrag är Blekinge och Gävleborgs län, som ligger på 44,5 respektive 45 procent.
Så gjordes undersökningen
- Bidragsnivåerna har beräknats från prisbasbelopp för att kunna vara jämförbara. Såväl vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning ingår i beräkningarna och har slagits samman i de fall där familjen har två av bidragen.
- Statistiken omfattar familjer som hade utbetalningar av vårdbidrag under 2018 eller senare, samt har fått besked om de nya omvårdnadsbidraget eller merkostnadsersättning efter reformen 1 januari 2019.
- Statistiken omfattar endast familjer med ett barn i ärendet, då det annars inte går att utläsa om nivån på utbetalningen ändrats på grund av att fler eller färre barn ingår i ärendet.
- Ärenden där familjen nekats bidrag för att barnet har fyllt 19 år ingår ej i statistiken, då dessa ska få avslag eftersom bidraget som längst kan ges till och med juni det år barnet fyller 19 år.