Att elever inte blir tillräckligt utmanade i skolan är ofta bara toppen av isberget, i en så kallad skola för alla. För många särskilt begåvade kan det fungera ändå, men om de inte uppmärksammas och får sina behov tillgodosedda så kan det också leda till ett flertal negativa konsekvenser, menar Johan Nyh. Inte minst för individen som exempelvis kan drabbas av depression.

– Dessa barn har samma behov som andra barn, i att bli sedda för vilka de är. Att få spegla sig i jämlikar ibland istället för att alltid känna sig udda, säger Johan Nyh och fortsätter:

– De särskilt begåvade eleverna går också ofta miste om möjligheten att lära sig studieteknik, om de aldrig blir utmanade. Det kan komma som en chock framåt högskolan, när kraven på studieteknik blir betydligt högre. 

Johan Nyh ser ändå en positiv utveckling. Han menar att den nya skollagen, från 2010, är en stor förbättring mot tidigare.

– Men det är först i år som den har fått genomslag när den första skolan prickades av Skolinspektionen för att inte ha gett en särskilt begåvad elev ledning och stimulans att nå så långt som möjligt, säger Johan Nyh.

”Särskilt begåvade barn finns i alla grupper”

Han vill att det sker en förändring på landets lärarutbildningar, att även kunskap om särskild begåvning förmedlas, så att framtida lärare ska kunna identifiera de särskilt begåvade barnen.

– Det handlar inte om att särskilt begåvade elever ska få mer än någon annan utan om att de ska få samma som alla andra, men utifrån sina behov. Enorma värden riskerar att aldrig komma samhället till gagn och det kan till och med bli stora kostnader. Men vi på riksförbundet är inte minst intresserade av det individuella perspektivet, där dessa barn riskerar att fara illa, säger Johan Nyh.

I klippet ovan kan du höra honom tycka till om Kungsbackas satsning och utveckla resonemanget kring varför det är viktigt att identifiera särskilt begåvade elever.