Att beställa och få ut en ambulanshelikopter görs i dagsläget inte på en handvändning, utan så här går det till:

Först gör ambulanspersonalen på plats en bedömning om det krävs hjälp ut av helikoptern. Då kontaktar ambulanspersonalen, SOS Alarm Halmstad, som i sin tur kontaktar ambulanschef i beredskap, som sen kontaktar SOS Alarm Halmstad, som sen ringer till hemskoordinatorn för helikoptern, och frågar om de har möjlighet att åka.

Ambulanspersonalen i Kungsbacka vill istället att SOS Alarm Göteborg ska agera som de hade gjort i sitt egna län och gjort bedömningen själva, redan vid första samtalet.

– Vid de tillfällen vi inte har resurser att ta hand om den drabbade ska det inte spela roll om man råkar befinna sig i Västra Götaland eller Halland. Länsindelningen är enbart ett streck på kartan. Man ska ha rätt till lika vård när man är allvarligt skadad eller sjuk, säger Jens Olhammer, ambulanssjuksköterska i Kungsbacka.

Skillnad på resurser

Helikoptern är bemannad med narkosläkare, helt annan läkemedelsarsenal än en vägambulans och tar med sig annan form av utrustning till olycksplatsen.

– Vi som ambulans i Halland har mycket kompetens, men det finns tillfällen då ambulanshelikoptern hade gjort nytta. Det har under våren och sommaren varit en hel del allvarliga incidenter med både skjutningar och trafikolyckor. I vissa av fallen hade patient förmodligen haft nytta av de resursers som ambulanshelikoptern hade kunnat hjälpa oss med på plats, säger Jens Olhammer.

En kostnadsfråga

Varje gång ambulanshelikoptern snurrar över till Halland kostar det 58 000 kronor, i timmen. Vilket Jens, anser vara en dyr punktinsats ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

– Men om man kan rädda någon från ett livslångt lidande eller ett livslångt handikapp och vårdbehov. Då är det förmodligen så att det blir billigare i det långa loppet, säger Jens.

”Vi ser ett förhållandevis litet behov idag”

Att utöka samarbetet med ambulanshelikoptern har tidigare i år varit uppe i Hälso- och sjukvårdsutskottet i Region Halland. Då kom de fram till att behovet inte fanns.

– Jag tänker att det nog har förts en diskussion på en nivå som inte innefattat oss som medarbetare och som ser behovet av att skapa bättre resurser. Jag tror det är där det brister i den informationskedjan, säger Jens Olhammer.

I klippet ovan berättar ambulanssjuksköterskan Jens Olhammer om en första lösning.