Stefan Rosells advokatbyrå har tidigare representerat de bröder i 20-årsåldern som på onsdagen hittades döda utanför ett bostadshus i Vallåkra. Därför valde Rosell av advokatetiska skäl att lämna sitt uppdrag.

– Det är glasklart varför jag lämnade det. Vi har haft ett flertal uppdrag för de som nu är målsägande, det spelar ingen roll att de är avlidna. Jag kan inte representera den misstänka mannen, säger Stefan Rosell till SVT Nyheter

Allmänhetens förtroende kan rubbas

Ärendena handlade då om olaga hot, skadegörelse och misshandel, ärenden som den nu misstänkte 67-åringen hade polisanmält mot de två bröderna förra hösten. Förundersökningarna lades ner i brist på bevis av åklagare Anna Broomé, som samtidigt var den som beslutade om kontaktförbud mot de två bröderna i 20-årsåldern eftersom att det fanns risk att de skulle trakassera 67-åringen.

Samma åklagare är nu den som har dubbelmordet på sitt bord. Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem är insatt i ärendet och menar att det borde ses som på samma sätt som inom advokatväsendet.

– Rent formellt är det inget fel, men jag tycker att det är olämpligt. Man måste i alla lägen vara fullständigt objektiv, finns det minsta uns av tvekan för detta så är det olämpligt att vara åklagare i fallet.

Tycker du att det skulle varit en annan åklagare?

– Ja, det tycker jag. Man ska ta det säkra före det osäkra, säger Sven-Erik Alhem.

Han menar att förtroendet för åklagaren kan minska om det finns någon form av intressekonflikt.

– Allmänheten kan tro att åklagaren låter sig styras av de tidigare fallen när de tas upp igen i utredningen av dubbelmordet. Det handlar om delikatessjäv.

Delikatessjäv är den mest oprecisa formen av jäv och innebär att det kan finnas omständigheter som kan rubba allmänhetens förtroende till beslutfattarens opartiskhet i ett enskilt ärende och pekar på bristande objektivitet.

Uråldrigt tänk

Men den misstänka 67-åringens tidigare försvarsadvokat Stefan Rosell tycker inte att det kan handla om någon jävsituation.

– Det är helt olika saker med advokater och åklagare. Advokater styrs av tystnadsplikt och lojalitet till klienten. Åklagare tillhör en myndighet och lyder inte under några uttalade etiska regler. Det kan till och med vara en fördel att det är en åklagare som känner till ärendet som har det nu.

Men rättsexpert Sven-Erik Alhem menar att det handlar om ett uråldrigt tänk.

– Det var åsikter man hade på 1800-talet. Man ska inte utsätta åklagarväsendet för risk för bristande objektivitet.

SVT Nyheter Helsingborg har under fredagen sökt åklagaren Anna Broomé vid flertal tillfällen, men hon har inte gått att nå.