För ett år sedan började projektet, och nu börjar det bära frukt. Den del av fotbollsplanen där biokol använts har fått starkare och mer tåligt gräs.
– Där vi inte kört med biokol släpper gräset lite mer än vad det gör där vi använt biokol. Det märks stor skillnad, säger Anders Mårtensson, arenachef på Harlyckans IP.
Minskat behov av konstgräsplaner
Det kan i förlängningen innebära att kommunen kan minska behovet av sina, i dagsläget, 17 stycken konstgräsplaner.
– Det vi tittar mycket på är att få någon typ av ersättare för konstgräset, säger Anders Hammarlund, grönytechef på Helsingborgs kommun.
Miljöpåverkan av mikroplasterna på konstgräsplaner har länge varit en diskussion. 2022 planerar EU att ta beslut kring huruvida konstgräsplaner ska förbjudas eller ej.
I videon hör du hur de har gått till väga för att få ner biokol i fotbollsplanen, och vilken nytta det kan göra.
Biokol – vad är det?
Tillverkning av biokol kan ske på olika sätt. I Skåne finns det en industriell anläggning där bland annat stallgödsel, tång och livsmedelsrester blandas och pelleteras till ett homogent material.
Pelletsen genomgår sedan en pyrolys, vilket innebär att de upphettas under syrefattiga förhållanden. Resultatet blir olika gastyper och en fast del, själva biokolen.
Gasen från pyrolysen används sedan till att driva värmeverk och ge värme till bostadshus och industrier. Den fasta biokolen utnyttjas som till exempel jordförbättrare eller en kolsänka. Genom pyrolys kan det också skapas andra bränslen med större värde, som till exempel pyrolysolja.
Det finns också mindre gårdsbaserade tillverkare av biokol. Biokol kan även vara en biprodukt i träkolstillverkningen.
Källa: Jordbruksverket