Sedan i höstas har priserna på bland annat el, bränsle och förpackningsmateriell ökat kraftigt. Det har i sin tur bidragit till att det blivit dyrare för livsmedelsbutiker att köpa in varor och de måste i sin tur höja prisena.

I januari hade priset på kaffet ökat med 13 procent till följd av dåliga skördar och leveransstörningar har lett till prisökningar. 

– Under pandmin har fraktkostnader ökat kraftigt med 500-600 procent, säger Daniel Andersson.

”Tar hårt på plånböckerna”

Han menar att priserna ökar nu för att man har försökt hålla nere kostnaderna men att det inte längre går för att företagen ska gå runt. Och det är samtliga matvaror som ökat i pris.

– Det är en väldigt hög prisökning vi haft under några veckors tid. Det är väldigt tråkigt men det är något som måste till för att det ska gå runt.

Att priserna stiger är inget nytt men orsaken bakom prisökningen är en annan.

– Tidigare prisökningar har gått ut på att göra det bättre för bönder eller mindre producenter för att förbättra för dem. Det tar ju hårt på plånböckerna och sparandet. Jag tror bara vi sett början av prisökningen, säger Daniel Andersson.

Redan pressat

Carl Eckerdal, chefekonom vid organisationen Livsmedelsföretagen, delar bilden av ökade priser på råvaror och menar att kriget i Ukraina förvärrar en redan ansträngd situation.

– Vi befinner oss i en situation som vi inte gjort på länge. Det är ingen brist på mat i Sverige men det spannmål som produceras här måste ändå prissättas på världsmarknaden. Och när det är brist på råvaror ökar priserna. Helhetssituationen är ganska dramatisk kan man säga.

Varje år ökar priserna på livsmedel med omkring 1,5 procent och i januari låg ökningen på 1,9.

– Det är svårt att säga hur det kommer att se ut framöver men effekterna av kriget ser vi om fem månader, säger Carl Eckerdal.