Helsingborgs konserthus är en av flera platser som jobbar aktivt med ett förändringsarbete.

– Helsingborg tillhör ett ytterskikt i sitt arbete och det ska bli spännande att se vart det leder, säger Olof Esbjörnsson, chefredaktör på tidskriften Opus.

Bland annat är det de klassiska konserternas utformning som det jobbas hårt med. Att de ska tilltala en större målgrupp – och på så vis locka allt fler yngre till konsertsalarna.

– Bland annat har vi kortare konserter, som är en timme lång. Vi försöker sätta musiken i ett sammanhang, att det inte bara är musik som framförs – utan att det kanske också är en berättelse kring musiken, säger Fredrik Österling.

”Konsertsalarna kommer stå tommare”

Om inte förändringarna, som delvis handlar om att locka yngre personer till konserterna, genomförs tror Fredrik Österling att det kan påverka publikantalet i framtiden.

– Jag tror att konsertsalarna kommer stå tommare och tommare annars. På sikt riskerar vi också hela orkesterverksamheten, säger han.

– I dag är det övervikt på en publik som är över 60, fortsätter han.

Anders Cornelius, som spelar i Helsingborgs Symfoniorkester, delar bilden av vilka som ofta är på deras framträdanden.

– Det är personer med hög medelålder, hög medelinkomst – och etniciteten är svensk, säger han.

”Bögtåget” exempel på nyskapade arbete

Helsingborgs konserthus har arbetat hårt med förändringar en längre tid – ett exempel är vårens uppträdande med operasångaren Richard Söderberg. Kantaten Bögtåget byggde på ett anonymt hatbrev som hade skickats till Helsingborgs konserthus.

– Plötsligt hade vi en publik som inte var vår vanliga publik, vi hade piercade unga människor – vi hade besökare som definitivt sällan går på konserthus, säger Fredrik Österling.