– En inte alltid enkel balansgång, säger Simon Löfgren, biträdande chef för smittbekämpningsenheten vid Jordbruksverket.
Enligt Migrationsverket har drygt 21 000 ukrainare så här långt sökt skydd i Sverige. Samtidigt uppger Tullverket att uppskattningsvis runt 10 procent av flyktingarna har sällskapsdjur med sig. Det motsvarar runt 2 000 djur.
Både flyktingarna från Ukraina och deras djur ska släppas in eftersom det råder en slags undantagstillstånd för dem. Men samtidigt måste Tullverket och Jordbruksverket fånga upp eventuella tecken på rabies hos djuren. Sprids den sjukdomen till människan är den ofta dödlig.
Hålls under uppsikt
Djuren hålls under uppsikt kortare eller längre perioder.
– Det kan bli aktuellt med olika sorters isolering i väntan på besked om att det inte finns någon rabiesrisk, säger Simon Löfgren.
Han beskriver:
Om de blodprov som tas på djuren visar på antikroppar mot rabies så kan det bli några dagar isolering för säkerhets skull.
– Då kan djuret få vara där den flyende familjen finns.
Fler djur på väg
Bedöms det finnas en hög risk för rabies hos djuret kan Jordbruksverket kräva upp till fyra månaders isolering. I Skåne finns det djurkarantäner i bland annat Örkelljunga, där ett tiotal djur nu förvaras, och i Åstorp.
Jordbruksverket tror att det kommer fler flyktingar med djur till Sverige.
– Men det är svårt att säga något om hur många som väntar på att få komma hit, säger Simon Löfgren.
Hör Jordbruksverket berätta om hur ukrainska sällskapsdjur hanteras i klippet nedan: