Elever testar i en konstutställning att lukta på framtidens skollunch i en värld med tre graders uppvärmning.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet testar Tuva Haglund ett framtidsscenario där skollunchen består av näringskapslar som kompletteras med doft av mat. Foto: Minna Korsgren/SVT

Elever testar klimatets skräckscenarier – luktar på framtidens skollunch

Publicerad

Borden i den iscensatta matsalen är uppdelade mellan 1,5 och tre graders global uppvärmning. Luncherna som serveras ska visa klimatförändringarnas konsekvenser.

– När man får uppleva det, blir det mer verkligt, konstaterar gymnasieeleven Tuva Haglund från Helsingborg.

Utställningen är gjort av studenter från Konstfack. Året är 2060. I matsalen för 1,5 graders uppvärmning påminner maten fortfarande om den vi äter i dag. Men proteinet i bolognesen kommer till exempel från invasiva maneter.

– Maten står för 30 procent av den globala uppvärmningen i dag. Det är nu vi behöver agera, säger Kajsa Wallin Lindström som är projektledare från Beteendelabbet.

I matsalen för tre graders uppvärmning råder det brist på mat. Här erbjuds alltifrån en näringskapsel, mat gjord på syrsor samt en puré av animaliska restprodukter.

Utställningen har haft vernissage på Nicolaiskolan i Helsingborg. Den ska turnera vidare till Universeum i Göteborg och Konstfack i Stockholm.

Se mer i klippet.

Den globala uppvärmningen

FN:s miljöorgan UNEP har i sin senaste bedömning från 2024 uppskattat att nuvarande styrningsbeslut i världens länder skulle leda mot ungefär tre graders uppvärmning mot slutet av århundradet, jämfört med förindustriell temperatur.

För en rimlig chans att kunna klara Parisavtalets temperaturmål om en global uppvärmning på långt under två grader, och helst inte mer än 1,5 grad, behöver världens länder höja ambitionerna mycket kraftigt.

Källa: Naturvårdsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.