Devrim Umut Aslan har utgått från Södergatan i Helsingborg. Tittat på dess historia ur ett handelsperspektiv och fortsatt in i nutid.

Affärer har kommit och gått men Söder som stadsdel har alltid haft en underdog-stämpel, menar Devrim Umut Aslan som själv bott här i några år.

– Förut var det betonat på klass, här bodde fabriksarbetarna när staden förtätades. Människor med mindre pengar. Idag finns en annan aspekt, rasifieringen. En bild av att här bor ”de andra”, säger Devrim Umut Aslan som precis i dagarna disputerar med sin avhandling om stadsdelen.

– Söder har aldrig ansetts som lika fint som de norra delarna av staden, säger Devrim Umut Aslan.

Inte lika fint – men fullt av liv

Han berättar att den i Helsingborg så välkända, men ändock informella gränsen, mellan norr och söder via Trädgårdsgatan funnits i folks medvetande i över hundra år.

I sin studie har han utgått från handeln.

– Det talades ofta om Södergatan som ett problemområde eftersom stora multinationella kedjor hade flyttat därifrån. Men det var en beskrivning som jag inte kände igen mig i eftersom gatan är levande med rikt folkliv.

Ett socialt sammanhang

Istället menar han att Söder är lyckat – även ur ett handelsperspektiv. Lokaler står inte ofta tomma. Här finns många små butiker med ett utbud du inte hittar i till exempelvis stora köpcentrum.

Folk han djupintervjuat berättar att det inte bara handlar om inköp när man handlar på Söder, här får man personlig service och ett socialt sammanhang.

– Söder har på många sätt förändrats, men på många sätt inte. Mycket av handeln här idag påminner om hur det såg ut för hundra år sedan. Men med nya människor med en annan bakgrund, säger Devrim Umut Aslan.