I Sverige finns drygt femtio kollektivhus, de flesta byggdes på 80-talet och Boverket vittnar om att intresset för den här typen av boende ökar.
– Men bara i Helsingborg har man ett så genomarbetat syfte med boendet och en tanke om hur man ska gynna integrationen i samhället, konstaterar doktor Ivette Arroyo som forskar om boendeutveckling vid Lunds universitet.
Hon tror på konceptet men konstaterar att det inte finns så mycket forskning på området.
Mixen av människor viktig
– Att just äldre ingår i boendemixen tror jag är en framgångsfaktor för integrationen. De är etablerade i samhället och just den kontakten hade kanske varit svår att få för en nyanländ. De unga tror jag kommer fungera som en brygga, men allt det här är sådant vi ska utvärdera.
Ivette Arroyo tror att den här typen boendeform kan motverka ensamhet. Idag bor cirka 18 procent av befolkningen i Skåne ensamhushåll, det ser likadant ut i övriga landet.
– Den sociala samvaron är den stora vinsten. Sedan är det komplext att bo tillsammans på det här sättet, med gemensamma regler och därmed krav.
Men passar det här verkligen alla?
– Det passar kanske fler än vi tror. För att fler ska lockas att bo på det här sättet måste det uppstå en variation av kollektivboenden med möjlighet till olika grad av deltagande i gemensamma aktiviteter och självförvaltning.
Om Sällbo
- Sällbo drivs av Helsingborgshem
- 51 lägenheter ingår med flera gemensamma utrymmen som kök, bibliotek, träningsrum etc.
- 50% av de boende är över 70 år, 25 % nyanlända, 25 % unga helsingborgare mellan 18-25 år
- För att få ett kontrakt har de boende först blivit intervjuade
- Syftet är att minska ensamheten, främja integrationen och minska miljöpåverkan
- De som bor här måste umgås minst två timmar i veckan i olika gemensamma aktiviteter
- Sällbo är ett projekt på två år med start i december 2019.
Källa: Helsingborgshem